Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR HEMSLÖJDENS HISTORIK
gon reparation af den synnerligen
vintertiden kalla och dragiga lokalen.
Mycket skulle duck där kunna göras
i socialt hänseende och arbetet vinna
på att kunna utföras under
gynnsammare omständigheter; som det nu
emellertid är, arbeta där tolf elever
samtidigt och arbete utlämnas till femtio å
sextio väfverskor i deras hem.
Hvad detta betyder för en
arbetsfattig ort, skulle bli kännbart nog den
dag skolan fölle undan, trots att det ej
betecknar någon rikedom. En
väfverskas arbete är icke lukrativt, men vinner
i värde genom att kunna utföras i
hemmet och tillåta henne vårda sig om
detta. Mången skulle anse det mindre
lönande, alla dessa som icke fatta hvad
ett värde är egentligen för något,
därför att de aldrig pröfvat lifvet
bröstgänges. Att fåfäng gå och göra ondt
anse de icke vara någon vidare förlust
och icke heller någon vinning att
utnyttja tiden med det enda möjliga, som
står till buds, om detta enda är
oansenligt.
Men när den slappa handen icke
kunnat forma någonting till bröd, blir
hvarje brödbit af ett sådant värde, det
lif har, som utan detta bröd håller på
att duka under. Då byts i allvar
tanklösheten, som försmådde tillfället. Och
då möter ansvaret den, som ej
förbättrat men undergräft sin ställning.
Besinnade människor i allmänhet,
hvad värde är, insågo de ock det
gränslösa lättsinnet i att strö ut eller trampa
ned lifsuppehälle af hvad slag det vara
må. De strö för himlens vindar och
förtrampa icke allenast sitt eget bättre
jag men äfven andras, som kunnat växa
fram ur gynnsammare förhållanden och
göra tillvaron mindre tung och glädjen
mindre ytlig och förflackad.
De göra det i blindo.
nast öppnar människans ögon.
Lifvet
alleOch
229
blott i dens hand, som lärt att inse
hvad ett värde är, sker undret af det
ringas drygsel.
Fd
BANBRYTARE.
1870 efter en, 1872 efter en annan
uppgift, började Jacob Kulle
tillvarataga skånska väfmönster och
intresserade härför sin svägerska, fru Thora
Kulle, som å sin sida 1875 sökte
komma underfund med den då bortglömda
skånska väfnadstekniken.
Thora Kulle.
Men därför att Jacob Kulle kommer
före andra och onekligen nedlagt
mycken möda på återupptagandet af denna
väfnadsslöjd, är detta icke liktydigt med,
att hans ingripande varit till fördel utan
snarare en af orsakerna till dessa
väfnaders senare förvanskning. Med sin
brist på verkligt allvar har han icke
varit mannen att leda denna början in
på rätt väg.
Hans uppfattning var snarare
dilettantens än forskarens, som pietetsfullt
söker gå till grunden för att komma
ämnets hemlighet på spåren.
I det ställe använde han sig af det
utan vidare för egna lösa fantasier,
utgifna i hans mönsterhäften och i ett
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
