Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D
GUBBEN
[ EL-CC IL — 12
A SA å VA V
& C € O € £E5 ä O b b
(3
v
ÅBYGGE.
a LUDVIG NORDSTRÖM.
det tillfälle, då gubben Åbygge
A under åskväder satte
skötkroken vid Rå. Det var ingenting
märkvärdigt, som då tilldrog sig, men
man skall kanske genom min
berättelsé få en sådan uppfattning af honom
och de andra, som jag önskar, att man
skall ha.
När båten stötte ut från sjöboden,
voro Hanna och Olga illamående, ty
det var Kristina, och som de flesta
kvinnorna i hamnen buro detta namn,
hade flickorna deltagit i så många
kaffebjudningar, att deras magar blifvit
öfveransträngda. De rodde motvilligt,
och ibland hvilade de alldeles på
årorna, så att Åbygge, som satt på främre
rotoften med Danke Hardin, blef röd
i ansiktet af ilska och spottade, svor
och trätte på dem. De svarade med
ovett, och Olga var värst. Men som
gubben var ganska döf, betydde det
mindre.
”Rackars gubbneck,” sade Olga,
”som ska ut i tocke hänn vär, då det
piorizes sv GOOSIE
åska och blixtra och är så mörkt, rakt
som i svarta natten. Var det inte nog
med höt, vi bärga i dag. Nu ska vi
ro en mil på köpet, och tametusiken att
vi få sätta nån krok i dag.” — Hanna
jämrade sig och sade: ”Hör I,
morbror! Hör I int, hur det sjåse? Det är ju
stormen, och en val ju så sjuk, så en
rakt spy magan bortur sig.” — ”Ja,”
svarade gubben, ”låt bli och drick så
mycke kaffe! Och int träng du svärje
öfver mig, Olga, int är du mora i gårn,
fast du komdera grant.” — ” Satikans
gubbe, ”” mumlade Olga, ”hör han int,
når han vill, men når han ska höra,
då hör han intnåt.”
Efter detta lilla utbyte af åsikter
om lämpligheten att i dag ge sig ut på
sjön, blef det tyst i båten. Man rodde
med ansträngande af armarnas fulla
kraft, ty dyningen var stark efter
stormen som nyss bedarrat — det bröt
längs hela: klippstranden, och
skummet kastades upp i den mörka
skymningen under ett ihållande dån — och
hvar och en hängaf sig åt sina tankar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
