- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1907 /
614

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

614

ven, men icke på honom själf. Han
tyckte om att studera folks ansikte,
när han talade med dem, och just nu
kunde det ha sitt alldeles särskilda
intresse. Därpå bjöd han sin gäst en
af sina utsökt goda cigarrer och tände
själf en, långsamt och eftertänksamt.

Grefven hade aldrig förut varit inne
i grosshandlarens lilla salong, och han
kunde icke låta bli att se sig omkring.
Han måste erkänna, att med alla sina
pengar förenade den för detta
klädmäklaren en utmärkt god smak. Det
fanns icke en möbel i hela huset, som
icke var någonting alldeles särskildt i
sitt slag, och den diskreta lyxen
öfverallt tilltalade honom. Det syntes icke
ett spår af den rike parvenyens smak
någonstans, och de båda taflorna på
väggen midt emot honom voro ett par
verkliga pärlor. Han kom plötsligt att
undra, om det var gubben i skrifstolen,
som arrangerat det hela, eller dottern.
Men den behagliga omgifningen gjorde
i alla fall inte det ärende, som hitfört
honom, lättare precis.

”Grosshandlaren har fått mitt bref
i morse, kan jag tänka mig?’” bröt
han omsider tystnaden.

"’Ja, och som jag ser, faller det
sig inte lämpligt för grefven just nu
med kvartalsräntan?”
Grosshandlarens ögon voro nästan halfslutna,
liksom för att undvika röken, han
blåste ut.

”Nej, det gör inte det,” svarade
grefven. ”Det vill säga —”

"Hur menar grefven?”

”Ja, det beror ju på
grosshandlaren, om grosshandlaren går in på ett
anstånd, i annat fall får jag ju lof.
Men det vore en stor lättnad för mig,
om jag finge vänta tills fram på nyåret,

ULRIK UHLAND

och då betala båda posterna på en
gång.” .

Grosshandlaren svarade ingenting,
och grefven fortsatte :

"’Som grosshandlaren vet, skall min
syster gifta sig, och ett bröllop i huset
kostar ju pengar.”

Grefven betraktade grosshandlaren,
som nickade bifall.

"’Jo, sådant är naturligtvis
oförutsedda utgifter. Nåja, jag vill inte sätta
grefven i förlägenhet. Vi kunna ju
säga, att det får anstå då.”

Grosshandlaren talade mycket artigt
och med en viss värdighet, som väckte
grefvens erkänsla. Och det låg mindre
reservation än vanligt i hans egen röst,
när han tackade. Han betraktade
grosshandlaren, som tycktes försjunken i
funderingar, medan han drog
långsamma bloss på sin doftande cigarr.

"Hur länge vill grefven, att vi ska
beräkna tiden? Till den första mars,
kanske?”

"’Ta tack, det vore ju utmärkt. Men
annars kunna vi ju ta den vanliga
kvartalsdagen.”

"Den tjugutredje februari, ja, det
går för sig.”” Grosshandlaren drog ett
bloss på cigarren och så utbrast han
plötsligt i en helt annan ton:

”Vet grefven, hvad jag tänkte, när
jag fick brefvet i morse?’”

"Nej,” svarade grefven med en
viss förvåning. Det var något i
grosshandlarens förändrade tonfall och sätt,
som frapperade honom.

”Det är egentligen en sak, som
jag tänkt på rätt länge,” fortfor
grosshandlaren långsamt, ”men om jag nu
säger det, så är det under
förutsättning, att grefven hör på mig med lugn.
Det är inte min mening att på något
sätt förolämpa grefven, utan från min

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1907/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free