Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300-metersvallen vid Stora Skuggan en täflingsdag.
DÄR KULOR HVINA TÄTAST.
SVENSKT : SKYTTELIF I FÄLT OCH PÅ BANA
ar OTTO HELLKVIST.
Solen lyfter sitt strålande,
fast ännu något omornade öga
öfver Lilljansskogens taggiga
horisontlinje. Vid första ögonkastet märker
hon, att det är helgdagsmorgon i den
väna mälarstaden, ty den ligger platt
öde, om man undantar kajkanterna
utefter strömmen, där metarnas i dag
förstärkta kolonn utför sitt tysta,
tålamodspröfvande arbete. Gatorna ligga
folktomma och nysopade, husen stå
höga och allvarliga med gryende
ljusreflexer i vindsfönstren, dufkutter på
frisspetsarna och skugga utefter
suterrängen. I hörnet, där hufvudgatorna
skära hvarandra, håller den gamle
tidningsförsäljaren på med etableringen,
en ensam vagn med pigga mjölksurror
bakpå skramlar från magasin till
magasin och den siste nattsuddaren är under
förtviflade gäspningar sysselsatt med
att söka efter nyckelhålet till sin olåsta
port. Plötsligt öppnas porten inifrån
och en ung, morgonfrisk man möter
nattsuddaren i öppningen. Herrarna
hälsa ett kort go’morron och den ene
kraflar sig uppför trapporna för att i
bakrusets och bondångerns tecken gå
dagen till mötes, medan den andre med
raska, spänstiga steg marscherar utför
gatan, småhvisslande takten.
Den grå, enkla sportdräkten,
mausergeväret, som i den broderade
remmen hänger öfver axeln, och framför
allt skyttemärket i guld — en
lager
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
