Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÖKEN FRÅN VÄSTERVIK
och den vägen kunde han absolut inte
komma ner i trappan. Men klockan
elfva brukar jag ju ha gått och lagt
mig. Nå?”
”Ja, men om farbror tänker efter, ”
sade Magnus tankfullt, ”så kunde det
ju lika väl ha varit Ann-Marie, som
gick utför trappan. Hon vet, hur man
öppnar dörren, det har hon själf sagt.’”
”Snälla barn, ”” sade grosshandlaren
litet retligt, ”hvad i Herrans frid skulle
Ann-Marie ta fyra tusen för, när hon
har så enormt mycket pengar?” Han
betraktade Magnus med verkligt
missnöje. ”Det var det dummaste jag hört
på länge.”
”Hon kunde väl ha gått i trappan
ändå.”
”’Ja, men hvad skulle det ha varit
för idé? Och då skulle hon för resten
ha törnat ihop med tjufven, för han
måste ha gömt sig i trappan i alla
fall. Och så skulle hon väl någonsin
ha gått upp igen. Tror du en flicka
står stilla i en kolsvart trappa en hel
natt ?”
”Nej, det förstås, ”” medgaf Magnus.
”Men, ser du, Herbert behöfde
helt simplemang bara ta tusenlapparna
och gå ut i farstun och upp stora
trappan. Han vet hur låset öppnas inifrån
på kontorsdörren, och sen behöfde han
ju bara smälla igen dörren, och det .
gjorde han försiktigt och bra, förstås.’”
Grosshandlaren såg nästan nöjd ut,
medan han nickade för sig själf.
”’Ja, det kanske är så, ”” sade
Magnus efter en paus. Han kände sig på
ett obehagligt sätt öfvertygad.
” ”TJag skall säga, att jag har tänkt
på litet af hvarje,” fortfor
grosshandlaren. ”Jag tänkte i början, att det
kunde ha varit flickan Bach.”
Han såg pröfvande på Magnus,
701
som plötsligt rätade upp sig, där han
stod vid kakelugnen. Farbror Andreas’
sista ord hade träffat honom på ett
egendomligt sätt, och hans ansikte
rodnade svagt.
”Egentligen tycker väl du som jag,
att hon var den första, man borde
tänka på. Hon hade ju kontorsnyckeln,
och hon var ensam på kontoret,
medan nyckeln satt i skåpet.”
Magnus kom sig icke för med att
svara. Han kunde omöjligt förmå sig
till att säga ja, och ändå — hvad hade
han inte själf ett flyktigt ögonblick
tänkt? Men han visste icke hvarför
han känt en sådan ovilja mot sig själf
just för den tanken. Marianne Bach,
nej! Det var helt enkelt inte möjligt.
Medan grosshandlaren talade vidare,
såg han alldeles tydligt hennes ansikte
framför sig. Inte såg hon ut som en
tjuf. Nej, det skulle ingen komma och
säga, att hon gjorde. Magnus kände
sig med ens så underligt het och
upprörd, och hans ögon blixtrade till.
”"Men hon har för hederlig
uppsyn, ” fortfor grosshandlaren. ”All-,
deles för hederlig egentligen för denna
syndfulla värld. Och ändå tror jag inte
hon är så dum, så hon skulle gå och
nalla åt sig någonting, när alla bevis
pekac» så precis rakt emot henne. Då
vore hon verkligen mer än mänskligt
enfaldig.’”
Han tog sig en duktig pris ur
silfversnusdosan. —
”Du funderar visst, du,” sade
grosshandlaren. ”Men det är då att
spilla bort förstånd i onödan. Det är
Herbert, det kan du så visst slå dig i
backen på.”
”Ja, jag börjar bli rädd för det,”
svarade Magnus. Han lät öfvertygad,
men det bekymrade uttrycket lämnade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
