- Project Runeberg -  Bonniers Månadshäften / 1907 /
781

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FRÖKEN FRÅN VÄSTERVIK

han sett bedröflig ut. Men gudskelof,:
tänkte hon, om måndag eller i värsta
fall om tisdag skulle allting bli
annorlunda igen. Tänk, hvad alla skulle
undra! Men ingen skulle kunna fundera
ut, hur det hängde ihop, och Herbert
skulle väl tro, att han drömde. Det
var egentligen orätt, att det skulle vara
så förmånligt för Herbert, ty han
kunde gärna ha fått sota för sina
synder, men det vore väl bättre, det, än
att ha hela huset så här.

Axelina kände sig i själfva verket
ganska glad och belåten. Hon hade en
smula sinne för det teatraliska, och
det var lustigt att ha konstiga händelsers
trådar i sin hand. I morgon skulle hon
göra sitt första schackdrag. Hon skulle
tala med Pontus, om hon fick det eller
inte. Alltid skulle hon väl kunna få
gå in under någon förevändning. Hon
kände en viss spänning, men på
samma gång var hon relativt lugn, och
hon tyckte, att smörgåsarna och teet
smakade utmärkt. Men dem hade hon
också gjort skäl för.

Medan Axelina satt kvar vid bordet

781

och superade med en aptit, som skulle
hedrat själfva Ann-Marie, hade Magnus
gått ner på kontoret och slagit sig ned
i konsulns rum, i skrifstolen, som
alltid, då han ville fundera i fred. Det
dröjde en dryg halftimme, innan han
fattat något beslut, men när han reste
sig upp, hade hans ansikte ett fast och
bestämdt uttryck, och hans ögon voro
skarpa. Axel, springpojken, skulle känt
sig allt annat än sorglös, om han just
nu sett unge herr Ljungström.

Magnus gick fram till ringledningen,
som från kontoret gick upp i våningen,
och bad att få tala med Mina.

”Vill Mina ta reda på fröken Bach
och be henne komma ner på kontoret
ett slag. Hon är antagligen inne hos
grosshandlaren och spelar.”

”Ja, men kan jag afbryta det då?
Grosshandlaren tycker inte om att man
stör, när fröken sitter vid pianot?”

” Gör som jag säger, och
ögonblickligen.” Magnus talade skarpt och Mina
ringde af med en viss fart för att gå
in efter Marianne.

(Forts.)



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:25:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1907/0785.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free