Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM KVINNANS FYSISKA UPPFOSTRAN 907
Den på verkligt fysiologiska
grunder byggda kroppskulturen har äfven
fostrat ett nytt släkte af
danserskor. Den hittills
moderna baletten har för
det mesta bestått af
onatur och smaklösheter.
Rörelserna ha snarare
haft akrobatkonster som
mål, än att vara uttryck
för tankar och
själsrörelser, och man har
äflats om att så mycket
som möjligt gifva
illusion af
gravitationslagens obefintlighet!
Den nya
danskonsten, hvars främsta
representant torde vara
Isadora Duncan, har
belt andra mål och
syften. Här är hvarje
rörelse, förflyttning, pose,
eller rytm i för kroppen
naturliga och passande
former, hvilka alla bära
inom sig viljan och
möjligheten att
uttrycka allt högre
känslor, tankar och idéer.
Själf har Isadora
Duncan så till vida
utvecklat Delsartes
ursprungliga tanke, att
hon, särskildt hvad
dansen beträffar, riktat
denna med
rörelsemotiv, hämtade från
antikens «konstverk.
Hennes mening är
dock ingalunda, som
man har velat påstå,
att blindt imitera
forntidens danskonst. Men
liksom vissa
företeelser i naturen ständigt
59. — 1907. XTI.
å
röra sig i samma rytm, så existerar
för oss, som för antikens folk, en
del fundamentala
rörelser, som alltid förbli sig
lika och af hvilka vi
sedan kunna skapa nya
former, passande för oss
och vår kultur.
Men icke nog
därmed, hvarje individ är
beroende af de rörelser
som = öfverensstämma
med hans = speciella
kroppsform. Om ett
barn t. ex. skall dansa,
som den lille Eros på
bilden bredvid (n:r 4),
så stöder det stadigt på
hela foten och lyfter upp
benet i krökt ställning.
Det blefve fult .och
klumpigt för en fullväxt
människa att göra
detsamma, men för en liten
barnkropp med dess
brist på balans, verkar
det helt naturligt.
För den dansande
Satyren (bild n:r 5)
däremot, blir
balanserandet på tåbalken
ett naturligt uttryck
för hans vighet och
smidighet.
Det är till dessa
principer om
rörelsernas naturliga
berättigande som Isadora
Duncan framför allt
tagit hänsyn, och som
göra att hennes egen
dans, en ofördelaktig
kroppsform till trots,
är så harmoniskt
vacker och plastiskt
afvägd.
Original from
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
