Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONUNGARNE FRÅN ÖSTERLANDET
där ryttarhöfdingars tält voro slagna
i marken och kameler med sträckta
halsar hvilade bakom tjuderpålarne vid
speglande brunnar, sågos de
vandrandes gestalter som skuggor glidande
mellan stammarne. 1 städernas gator
hördes ljudet af deras käppars stötande.
Fjärran orter, frejdade för helighet
eller gammal visdom, besökte de. Den
fruktansvärde tjurgudens eller den
yppigt mångbröstade mångudinnans
altaren i krämarstäderna vid det blåa
västerhafvet sågo de stå drypande af
blod. Gebals veke kvinnogud, till
hvilkens helgedom allt Asien sökte sig,
hörde de sia och profetera. De galne
och druckne prästernas dans framför
solgudens ansikte i Baal-Bek eller
Emesa skådade de. Men ingenstädes
förunnades dem hvila. Ingen vishet
eller helig kunskap, förnummen från
hviskande tempeltjänares mun under
nattliga samtal i mörka pelargångars
dunkel, vardt dem befunnen nog djup
i sin vishet eller nog rik i sin kunskap.
Och stjärnan gick allt fort framför dem,
och med stapplande och trötta steg
följde de den.
Och stjärnan lopp allt mer vänd
mot söder och de sporde hvarandra:
”Hur lång blifver vår vandring? Hvar
få vi rast härnäst? Hos Gazas
fiskgud eller i vädersgudens oas i det
fjärran Egypten? I det arabiska landets
tältstäder eller hos Herodes,
Jerusalems konung?” Och de kommo till
Juda berg och sågo Jerusalem.
Och de sågo Davids och Salomos
stad och det nya templet på Moria berg.
Men ej heller där var dem någon hvila
förunnad, och stjärnan skred så hög
som förr öfver konung Herodes palats
och Jahväs hus. Och på alla vägar
var mycket folk, som kom dragande
273
med kameler och åsnor. Ty kejsar
Augustus i Rom hade låtit utgå en
förordning att allt riket skulle
skattskrifvas, och en hvar sökte den ort,
som var hans släkts rum och stad.
Men si, det begaf sig den natten,
då de bröto upp från Jerusalem, att
den stora stjärnan stannade ofvanför
en liten stad, hvars namn var
Betlehem. Och de tre konungarne grepos
af stor undran och längtan och visade
hvarandra på stjärnan, som stod stilla,
och lupo hasteliga in mot den staden.
Och si — stjärnan, som stannade och
stod högt uppe på himmelen, sänkte
sig ned och blef stående ofvan ett stall
vid sidan af ett härbärge.
Och de tre konungarne voro ännu
mera undersamma och sade
sinsemellan : ”Hvad är detta, att det sker oss?
Si, genom Asiens kungastäder och
heliga platser hafva vi vandrat — och
vår stjärna, som ledt oss, stannar
ofvanför ett stall för oxar och åsnor i en
stad, hvars namn är Betlehem, och
som är den ringaste af Juda städer?”
Men stjärnan blef stilla och lysande
stående ofvanför det stallet, och
konungarne böjde sina hufvud under det
låga dörrträet och trädde in.
Och si — de funno en ung kvinna
sittande vid en krubba och med ett
spädt barn i sin famn. Och den unga
kvinnan var klädd i lösa kläder och i
en mantel, som hon svepte om barnet,
och hennes ansikte var böjdt emot det
som i helig vördnad inför det under,
som är nytt i världen med hvarje barn,
som varder födt, eller som i ett
öfvermått af en gränslös och smärtfullt
anande kärleks ångest. Och en oxe
och en åsna stodo bakom krubban och
lutade sig däröfver, och en åldrig man,
som tycktes vara en dagakarl eller en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
