Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342
Chefen lutade sig tillbaka i
länstolen och insvepte sig i hela sin
blankettrådsvärdighet.
Amanuensen Klingbom fattade med
lätt skälfvande hand det olycksaliga
papperet.
Sedan förre timmermannen — —
Det var långa perioder, konstlöst
hopkrånglade efter 1850 års
blankettmodell, uppfunnen af dåvarande
presidenten för kollegiet, sedermera En
Af De Aderton, en man, hvars
afhandling om ”kurialstil och tankeskärpa”
förvärfvat honom en odödlig plats i
. akademiens arkiv. Med andra ord, det
var det vanliga formuläret för en enkel
hemställan till en myndighet. I vanlig
brefform kunde ärendet ha uträttats
med ett par ord. Amanuensen
Klingbom hade skrifvit hundratals sådana
förut. Han skulle kunnat skrifva dem
i sömnen, tyckte han. Och nu ställdes
han inför Pilatus för att han felat —
mot hvad? Klingbom läste och läste.
Det brände i öronspetsarna.
Tinningarna bultade. Men nej. Intet ljus ville
skingra mörkret.. Och under tiden
kände han tyngden af blankettrådet
Diarius förakt lägga sig hvarftals öfver
honom, allt efter som minuterna gingo.
”Nå-å?”
Nej, han kunde icke fatta ... tyckte
att han skrifvit som vanligt ... vore
därför tacksam för upplysning —
”Herre, ” röt blankettrådet
Diarius, och hans urblekta fiskögon
fångade liksom lite färg af den uppstigande
ilskan, ser ni icke att ni haft äran
anhålla, att kungl. kammarrätten
behagade. Ni har gått här i fyra år och
vet icke, att man endast vänligen
anmodar detta ämbetsverk.
Amanuensen Klingbom hade många
WALDEMAR SWAHN
gånger å kollegiets vägnar varit vänlig
mot kammarrätten.
I tysthet förbannade han nu
orättvist den ljufva bild, som förledt
honom till en oreglementerad artighet,
för hvars skull han fick slita spö.
”Ni har djärfts identifiera edra
personliga åsikter om sättet att bemöta
kammarrätten med sekreterarnas —
med mina — med herr
generaldirektörens — med kunglig majestäts och
Rikets Blankettkollegii.
Tänk hvilken skandal, om ert
missfoster expedierats, hvilken skam för
sekreteraren — för mig — för herr
generaldirektören — för kollegium.
Papperet hade hunnit ända in i
sessionen. Som sekreteraren litat på
er förmåga och ordentlighet, hade han
godtroget skrifvit under utan närmare
granskning. Men det tillhör mina
principer att icke lita på någon annan än
mig själf och därför upptäckte jag
naturligtvis er blunder.
Detta är ingen bagatell, skall jag
säga notarien. Ni har gjort er skyldig
till en grof förseelse mot den
byråkratiska ordningen — det fasta stöd som
staten ännu har mot alla upplösande
makter i samhället. Har ni gjort det
medvetet, måste jag stämpla er som
en person med revolutionära tendenser
— ja, jag upprepar det med
synnerligen farliga revolutionära tendenser.
Har det skett omedvetet, kvarstår ändå
en bristande uppfattning om vikten af
de ord som växlas mellan statens organ.
Ty jag hoppas att ni trots allt har
lyckats begripa att skriftväxlingen mellan
tvenne ämbetsverk i viss mån tillhör
historien, samt att hvarje våldförande
på traditionen är ett hugg i sidan motr
samhällsordningen.
Jag anser mig böra tillägga —
blan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
