Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
350
hel flottilj undervattensbåtar! Under
samma år importerade vi för sex
hundra tusen kr. te och för nära två
millioner kr. kakao och choklad. Äfven
tobak och cigarrer höra till denna
grupp af njutningsmedel; under 1906
importerade vi för omkring 7’/, mill.
kr. af denna ”nödvändighetsvara”.
Då hela importen af kolonialvaror
representerar ett värde af ungefär 46
mill. kr., så kommer sålunda ungefär
"/, häraf på de narkotiska
njutningsmedlens konto.
Kaffet importeras från östan och
västan, det mesta hitsändes från
Brasilien, hvilket land numera producerar
oerhörda mängder kaffe. Kaffet består
liksom kakaobönorna af frön, hvilka
genom särskilda manipulationer
plockas fram ur kaffefrukten, en stenfrukt,
hvilken är stor som ett körsbär och
till färgen skarlakansröd eller blåsvart.
I vanliga fall rymmer hvarje frukt två
frön, understundom slår emellertid ett
af dessa fel; det frö, som utvecklar sig,
erhåller då en mera afrundad form.
Sådana bönor samlas för sig och
sändas i handeln under namn af pärlkaffe.
Enligt en gammal turkisk sägen
skall kaffekokningen ha uppfunnits af
en sheik vid namn Omar på 1200-talet.
Med någorlunda stor säkerhet kan man
emellertid antaga, att ”uppfinningen”
gjordes först några århundraden
senare. Man tror, att Gemal Eddin,
hvilken på 1500-talet företog en resa från
Arabien till Persien, härvid gjorde
bekantskap med drycken och sedan
införde bruket af den till Aden, där den
till att börja med hufvudsakligen
användes af prästerna, hvilka vid
bönestundernas afhållande hade behof af att
emellanåt pigga upp sig. Omkring 1511
hörde kaffedrickandet till de allra
van
HARALD HUSS
ligaste njutningarna i Mekka.
Ståthållaren därstädes ansåg emellertid
kaffedrickandet som en svår last och
förbjöd därför allt bruk af kaffe. Han
t. o. m. hotade alla dem som handlade
emot Korans bud och drucko kaffe, att
de skulle bli lika svarta i ansiktet som
den gryta, i hvilken de kokade sin
dryck. Äfven i Preussen gjorde man
på sin tid allt för att motarbeta
kaftfedrickningen. På Fredrik den stores
tid var kaffet så dyrt, att det lägre
folket helt och hållet måste afstå
från bruket däraf. I slutet på
1600talet kostade 1 kg. kaffe i Frankrike
ungefär två hundra kr.! Något
särskildt förbud var väl därför här ej af
nöden. — Redan på den tiden visade
Londons kvinnor en ovanligt hög grad
af energi, i det de hos regeringen
anhöllo om förbud mot användning af
kaffe, med det resultatet att kaffehusen
stängdes, för huru lång tid förmäler
ej historien. Genom ett särskildt
dekret af den 11 februari 1774 förbjöds
äfven uti Hessen kaffedrickningen.
Man tillsatte t. o. m. s. k.
”kaffeeriecher”’, hvilka gingo omkring i
hemmen och luktade sig till, om förbudet
efterlefdes eller ej. Helt annorlunda
betraktades frågan i Turkiet; där tillät
lagen en fru att skilja sig från sin man,
ifall denne vägrade henne den lilla
kaffetåren! Heta strider hafva sålunda
utkämpats för och emot användningen
af detta njutningsmedel. Mycket mera
skulle vara att berätta härom, men jag
har redan gått litet för mycket utom
ämnet. Låtom oss därför återvända
till kaffebönan och se till, huru den
tar sig ut nu för tiden i helt och malet
tillstånd!
Att malet kaffe skall vara utsatt för
mångahanda förfalskningar, kan man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
