Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITET OM VÅRA FÖDOAÄAMNEN
ju ej förvåna sig öfver, men att äfven
de hela bönorna emellanåt på det mest
grofva sätt förfalskas, det låter nog
för den oinvigde märkvärdigt.
Flerfaldiga exempel finnas emellertid på,
att konstgjorda kaffebönor fabriceras
eller, kanske rättare sagdt, fabricerats,
ty nu för tiden förekomma nog sådana
artefacta sällan eller aldrig i handeln.
Dylika kaffe-bönor tillverkades med
särskildt därför konstruerade maskiner.
Materialet var lera, i bästa fall
uppblandad med cikoria, kornmjöl,
pulveriserade lupinfrön, o. dyl. I Österrike
såldes för cirka trettio år sedan
konstgjordt kaffe, hvilket vid mikroskopisk
undersökning visade sig bestå af en
blandning af malda ekollon och mjöl;
för att göra ett godt intryck på köparen
voro bönorna fernissade med
hartslösning.
Men äfven äkta kaffe förfalskades
förr och förfalskas än i dag i stor
utsträckning. För att förläna dåligt kaffe
utseende af prima vara färgas,
appreteras eller poleras bönorna. Men ej
blott för att dölja eventuella fel å kaffet
färgas det, äfven konsumenternas
växlande smak måste tillgodoses; den ena
husfrun tycker särskildt om ljust kaffe,
en annan använder hellre den mörkare
sorten i sitt hushåll, en vill hafva gult
eller brunt, en annan åter grönt kaffe.
Huru uppfyller nu kaffeleverantörerna
alla dessa fordringar? Jo, genom
färgning, resp. genom appretering. Ett
kaffes kvalité förbättras naturligtvis
aldrig därigenom att bönornas yta
öfverdrages med ett tunt lager af
färgämnen. Tvärtom, äro de använda
färgerna giftiga, Som nog så ofta kan vara
fallet, kan ju kaffet rent af vara
hälsofarligt. Oafsedt detta, så måste det
betraktas som bedrägeri att såsom ofta
351
förekommer försälja samma sorts kaffe
till olika priser, endast på grund af
en liten skillnad i färgen, hvilken på
artificiell väg bibringats varan. Såsom
färgmedel begagnas blandningar af
olika färgsubstanser allt efter som
”kaffefärgen” skall vara grön eller b!å,
gul eller brun. Hufvudsakligen
komma följande färger till användning:
berlinerblått, indigo, ultramarin, grafit,
kromgult, järnockra och många andra.
Genom s. k. appretering af kaffe
försöker man äfven att förläna bönorna
ett mera tilltalande yttre.
Appreteringen består uti svag rostning af
kaffet eller upphettning af detsamma uti
fuktig luft, hvarvid bönorna svälla och
antaga en ljusare eller mörkare gul
eller brun färgton. Kaffe, som varit
med om hafveri eller på annat sätt
skadats, poleras med grafit, sågspån
eller andra preparater som
poleringsmedel. Sjöskadadt kaffe är naturligtvis
alltid salthaltigt; extraherar man sådant
med vatten, kan man uti
vattenlösningen påvisa närvaron af klornatrium.
Med sågspån polerade kaffebönor röja
denna behandling därigenom att små
splittror af sågspånet alltid kvarstanna
uti den på bönornas flatsida befintliga
fåran.
En nu mera mycket bruklig metod
att försköna det rostade kaffet är att
glacera eller kandera detsamma.
Härför behandlas bönorna med lösningar af
smak- och luktlösa hartser eller också
kanderas de med socker, extrakt på
kaffeskal eller med dextrin. Emot ett
sådant behandlingssätt är kanske ej
något att invända, så länge det endast
afser att till en viss grad konservera
varan. Så snart glaceringen emellertid
utföres i akt och mening att dölja någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
