Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT KAPITEL OM KONSTEN ATT SIMMA 597
Denna rörelse gaf upphofvet till »Uppsala
simsällskap» och den så
välsingnelsebringande verksamheten genom de efter
mönster af detta bildade, talrika
simsällskapen i Sverige. Den svenska
simkonsten har ju också erkänts stå mycket högt
jämförd med andra lands.
Icke dess mindre visar statistiken, att
i vårt land simkunnigheten hos den stora
allmänheten är fruktansvärdt liten — och
som en följd däraf drunkningsfrekvensen
förfårande stor. Omkring 1100 människor
omkomma årligen i Sverige genom
drunkning, och denna siffra är större än
siffran för alla andra våldsamma dödssätt
tillsammantagna i vårt land. Den
officiella statistiken upptager för s. k.
våldsam död (själfmord undantagna) följande
orsaker: =<ibjälhungring, <ihjälfrysbing,
drunkning, förbränning och skållning,
åskslag, explosion, vädlig förgiftning, vådlig
kväfning, främmande kropp i svalg och
strupe, skottskador, krossning, benbrott
och sårnader, mord eller dråp, afrättning
samt slutligen stupad i krig. När nu af
alla dessa 15 olika »våldsamma
dödsorsaker» drunkningen har på sitt konto mer
än hälften (noga bestämdt under en
femtonårsperiod 52,5 procent), så är det ju
tydligt, att frågan om dess bekämpande
ensamt för sig är, rent praktiskt taget,
värd lika mycken uppmärksamhet som
alla de andra »dödsfarorna» tillsammans.
Har då den stora drunknpingsprocenten
något samband med simkunnigheten, eller
rättare simokunnigheten?
Utan tvifvel. Både absulot och
relativt står Göteborgs och Bohus län högst
af alla länen i fråga om inträffade
dödsfall genom drunkning, och vid en
granskning af tabellen finner man för
öfrigt, att länen i berörda afseende kunna
indelas i tvänne grupper, den ena
omfattande län med långa kuststräckor, den
andra län inne i landet. Äfven i fråga
om landsort och städer är
drunknings
frekvensen olika. Sålunda drunkna i
landsbygden <årligen 21,11 = personer
pr 100,000 och i städerna 31,58 pr
100,000. Dessa siffror äro ju helt
naturliga, ty gifvet är, att kustbefolkningen i
sitt dagliga lif skall bli mera utsatt för
drunkningsfara än befolkningen inne i
landet. Och samma äfven för
stadsbefolkningen, då ju i allmänhet städerna ligga vid
något vattendrag. Men ett bestämdt
samband med simkunnigheten kan äfven
påvisas. Tabellerna visa nämligen att
simkunnigheten står lägst i kustlandskapen.
(Simkunnighetsstatistiken omfattar emellertid
blott skolungdom.) Det är Svenska
lifräddningssällskapet som har förtjänsten
af tillkomsten af denna värdefulla statistik,
som på dess uppdrag upprättats af d:r
V. Djurberg och amanuens Bror Henning.
Den omfattade åren 1881—1895 i fråga
om drunkningsstatistiken och året 1899 :i
fråga om simkunnighetsstatistiken.
Blott 12,&5 procent af eleverna i våra
skolor (såväl för folkundervisningen som
för den högre undervisningen) äro
simkunniga, och denna oerhördt låga siffra
skall gifvetvis kunna höjas, ty konsten att
lära simma är på det hela taget mycket
enkel. Men det fordras, att staten på
allvar griper in med ordnad
simundervisning i folkskolorna, ty förr skall man icke
kunna nå ut till befolkningen på
landsbygden, och det är just här det brister.
Mot ett simkunnighetstal af 8,4 procent
för landsorten uppvisa städerna nämligen
en betydligt högre siffra, 21,3 procent,
och beträffande förhållandena de olika
undervisningsanstalterna emellan, ställer
sig skillnaden än större, i det att i riket
i sin helhet simkunnighetsantalet för
samtliga skolor för folkundervisningen utgjorde
9,2 procent och för skolor för den högre
undervisningen 58,5 procent. Staten
skulle snart vinna igen de utgifter, som
med ett ordnadt simundervisningsväsen
blefve nödvändiga, ty i nationalekonomiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
