Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT KAPITEL OM KONSTEN ATT SIMMA
ningsmetoder. Under de senaste årtiondena
har man gått oerhördt framåt på detta
område, och +tider uppnås som blott för
nägra år sedan ansågos gå långt öfver
mänsklig förmåga. Man har redan
förkastat sidsimningen såsom en föråldrad
metod och begagnar sig vid
distanssimningar, där afstånden icke äro alltför
öfverväldigande stora, af »trudgen»-simning.
Vid simning på verkligt stora afstånd,
såsom 10 km. eller så, torde däremot
bröstsimning alltjämt vara den
lämpligaste.
Trudgensimning, äfven kallad
kastsimning, går så till, att armarna växelvis
kastas fram öfver vattnet, under det att
benen för hvarje gång ena armen kastas
fram göra ett simtag. Många olika slags
bensimning användas af olika simmare
vid kastsim. Men vid bentaget gäller det
att så mycket som möjligt undvika
rörelser som arbeta emot i vattnet. En del
simmare, såsom den berömde engelske
simmaren Jarvis begagna sig därför af
ett slags saxtag, d. v. s. benen böjas
aldrig utan klippas förbi hvarandra såsom
tänderna i en sax. Därmed vinnes att
ständigt framdritvande rörelser utföras och
inga förekomma som verka motsatt mot
den riktning hvari simningen sker. Konsten
vid trudgensimning går ut på att alltid
vara i en framdrifvande rörelse, att aldrig
ha en död punkt i simningen; någon af
armarna eller benen skall alltid vara i
färd med en framdrifvande rörelse, de
olika lemmarna alltid aflösande hvarandra.
Att det fordras oerhörd lång öfning för
att kunna utföra detta slags simning
riktigt, säger sig själft.
Jag har dock förut påvisat, att dessa
simsätt icke voro okända för de forntida
folken.
Ett ännu snabbare simsätt än
trudgensimningen är »crawl»-simningen. — Till
skillnad från vid trudgen arbeta här
armar och ben alldes oberoende af
hvar
39.
605
Bild. 22 0. 23. Den engelske kappsimmaren Jarvis
i »trudgen»-simning.
andra. Armarna föras som vid kastsim,
men benen gå rakt upp och ned och
åstadkomma en framdrifvande rörelse som
liknar propellerns. Detta simsätt kommer
från Australien, men den snabbaste
simmare som begagnat sig däraf är
amerikanen C. M. Daniels. hvilken segrade på
100 m. vid Olympiska spelen i London.
Detta sätt att simma är emellertid mycket
tröttsamt och begagnas blott på kortare
distanser.
Simidrotten har sin största betydelse
genom det medel den är för lifräddning och
de möjligheter den skänker till minskande
af den förut påvisade stora
drunkningsfrekvensen. Den simkunnige kan icke blott
rädda sig själf ur sjönöd utan äfven andra,
och i detta bistående af andra har den
sin ädlaste betydelse.
Att rädda andra ur sjönöd är
emellertid ingen lätt sak, och många ha själfva
fått släppa lifvet till vid försök att hjälpa
andra. Genom öfning kan man dock göra
sig själf ganska förberedd för en eventuell
verklig lifräddning. Man har satt dessa
öfningar i fullständigt system, och den
som har förskaffat sig kunskap i de olika
metoderna för räddning af drunknande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
