Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN BERGSTRÖM
Rester af gammal vattenledning af trästockar och
Roms bekanta vattenledningar, visserligen
af yngre datum än de förut omnämnda,
men ännu trots en ålder af öfver 2,000
år delvis i bruk.
Hvad som återstår af dessa
anläggningar visar hvilka svårigheter i de flesta
fall måst öfvervinnas och hvilka oerhörda
kostnader som nedlagts på anskaffandet
af ett godt vatten.
Det äldsta kända omnämnandet af
vattenledningar i vårt land återfinnes
i ett bref från konung Gustaf I till
hertig Erik, skrifvet i Väsby den 20
november 1554, däri en »öffuerlensk
watukonstener benempd Jacob Essell» omtalas
kunna »få vatten både stillastående och
rinnande så högt man önskade det både i slott
och annorstädes». Någon
vattenledningsanläggning för större samhällen synes han
dock ej hafva fått tillfälle att utföra.
Möjligen anordnade han vattenkonster till
parker och trädgårdar vid kungliga och
adliga slott.
Senare finnes i ett riksrådets protokoll
från år 1638 omnämndt, att
underhandlingar förelågo med »Fermin Mazalet om
vatukonsts uppsättande här i staden, then
deriverades i alle huus, ther hvar som
huus åtte, måtte contribuera » Det var
således fråga om anläggning af vattenled
ning inom staden jämte förslag att
an
blyrör funnen vid gräfningar i staden inom broarna.
skaffa medel härtill på skatteväg.
Resultatet af dessa planer är ej närmare
kändt. Emellertid ha i staden mellan
broarna vid flera tillfällen och senast vid
framdragandet af vattenledningsverkets
stora hufvudledning åren 1901—1903
påträffats rester af ett gammalt rörsystem,
bestående af ihåliga trästockar med
förgreningar. I en ledning befanns t. o. m.
en afstängningsventil af enklaste slag
insatt, och då ventilens diameter var något
mindre än trästocken — rörledningen —
förmedlades öfvergången mellan de olika
dimensionerna medelst s. k.
förminskningsrör af bly.
Rörens riktning, rester af husgeråd och
markens beskaffenhet i öfrigt hänvisa på
att dessa ledningar med all sannolikhet
tillkommit på 1600-talet. Säkerligen hafva
dock ledningarna endast omfattat något
mindre område af staden och snart
kommit ur bruk, då de, så vidt jag vet,
icke finnas omnämnda i några äldre
beskrifningar eller handlingar.
Gamla Stockholms invånare voro ända
till vattenledningsverkets tillkomst
hänvisade till de allmänna brunnar, som
anlagts och underhöllos på stadens
bekostnad, eller till sådana som kunde gräfvas
på de egna gårdarna, där omständigheterna
så medgåfvo. Ofta hämtades äfven vatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
