Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
814
KYRKANS HERRAR
Pastor primarius I. F. Håhl.
representant för ecclesia militans gör sig
synnerligen omtyckt af militärerna, såsom
framgår bl. a. däraf, att officerarna på
ett regemente efter middagen, i hvilken
biskopen deltagit, bildade häck, när han
gick ut till vagnen, en uppmärksamhet
som uppskattades med de erkännande
orden: »så sjangtilt har aldrig mitt svarta
garde varit mot mej.»
Herr Billing är onekligen den bland
våra biskopar som gör det mänskligaste
intrycket, och när han lagt af uniformen,
har man svårt för att tänka sig honom
som präst. Han blir också för hvart år
som går allt mera tolerant både mot
världens barn och frikyrkans. Nu kan
han fryntligt skaka hand med herr
Waldenström, medan han för trettio år sen
säkerligen skulle ha instämt med den aktade
ortodoxe domprost, som af en son
stämdes mild mot en »vigg» med orden: »om
jag skulle ställas i valet mellan att blifva
hedning eller frireligiös, skulle jag välja
att bli hedning». Hvartill fadern med
hemlig förnöjelse svarade: »Det är kanske
väl mycket sagdt, men det ligger i alla
fall något i det.» Viggen lyckades.
Närmast lik biskop Billing i läggning
och lynne är nog herden öfver Växiö stift,
Biskop E. H. Rodhe.
doktor N. J. O. H. Lindström, den ende af
våra biskopar som från barndomen var
bestämd att studera till yrket. Fadern
var klockare i Skåne och fann en dylik
plats ganska lämplig som slutpunkt på
sonens jordiska bana, och det visade sig
att fader och son denna gång tänkte lika.
Den nuvarande biskopen brydde sig
emellertid icke om att gå professorsvägen till
biskopssätet, utan föredrog att på ett godt
patronellt pastorat i Skåne mogna till det
ännu förmånligare ämbetet. Han är en
mycket begåfvad man och har utpräglade
anlag åt det prelatensiska hållet. Dessa
ha också utvecklats förträffligt i den
småländska stiftsstaden, hvars domkyrka
kastar sin skugga mycket, mycket långt.
Herr Lindström nöjer sig emellertid inte
med att hålla altaret i ära inom kyrkor
och skolsalar, utan hjälper äfven till att
stänga otron ute från andra ställen.
Bekant är ju huru härom året några
vetenskapsmän försökte sig på att gifva
sommarkurser i den småländska metropolen
och huru illa detta slog ut. Hela
menigheten med domkapitlet i spetsen reste
sig mot den nye Antikrist, som hade läst
Darwin och andra farligheter, och biskopen
själf tog bladet från munnen samt skröt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
