Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
882
under frihetstiden uppkommo och
blomstrade jämte flera af våra
akademier åtskilliga vitterlekande sällskap
och ordnar. I de senare ägnade man
sig kanske mest åt dryckeslag,
såsom fallet särskildt var med den
berömda Avazu- och Walassisorden,
men äfven åt spirituellare
sällskapsnöjen, ofta nog i «herdelifvets« former.
Så t. ex. veta vi att själfve Linné och
hans unga maka under deras
Stockholmstid tillhörde ett litet
ordenssällskap, som tyckes ha haft
landshöfding Reuterholms hem till
medelpunkt och hvars medlemmar buro
herde- och herdinnenamn.
Från rococon följa vi i vårt land
sällskapslifvets öfvergång i det
gustavianska tidehvarfvet, till en början
utan några märkligare förändringar,
men snart, under de inflytanden, som
under ancien régimes
dödsryckningar i Frankrike och den stora
revolutionens förkänningar gjorde sig
gällande, i nya och märkliga former.
Det var ju ett i många hänseenden
egendomligt tidsskifte de två sista
decennierna af 1700-talet, och
umgängeslifvet och dess gestaltning
återspegla de många olika rörelser och
känslor, som täflade om väldet. En
synnerligt fri, ofta spirituell
sällskapston i de högre samhällsklasserna,
parad med flärd och ytlighet och ofta
nog med stor skeptisism, uppträder
samtidigt med de trångsynta
grundsatser och åsikter, som omfattades
och framställdes af bland andra den
ryktbare tyske skriftställaren Knigge.
Dennes i själfva verket mycket tråkiga
bok «Uber den Umgang des
Menschen«< (på svenska: «<Umgängeskonst
eller konsten att göra sig älskad<)
blef så uppmärksammad, att den fick
upplefva en mängd upplagor, men
från andra håll så belackad, att dess
C. F. CHEVALIER
upphofsman nu mest för
föreställningen framträder som en löjlig narr.
Sätta vi oss in i det gustavianska
tidehvarfvets tanke- och sedelif, så
förstå vi också, att Knigges läror ej
skulle träffa sin rätta publik. I de
<tre gratiernas< sällskapskretsar
förstod man konsten att göra sig älskad
på helt andra sätt än å la Knigge,
och bland Stockholms medelklasser
och borgarfolk, som lefde midt i
Bellmansdiktningens, världshusidyllernas
och de lustiga gillenas och
ordensparentationernas miljö, fann den tyska
«illuminantens lika litet förstående.
Den stora revolutionens stormar
medförde naturligtvis många och
betydande förändringar i umgängeslifvet
och de sällskapliga formerna, i såväl
Sverige som Europas öfriga länder;
men man må ej tro, att dessa
förändringar öfver hufvud gingo ut på
införande af mera frihet eller mindre
konvenanstvång. Visserligen tyda de
många dräktreformerna och de under
de tidigare revolutionsåren härskande
moderna i antik stil äfvensom
åtskilliga andra företeelser härpå; men
redan direktorialtidens smakriktning
kännetecknas af stelhet, och från
exemplen vid Napoleons kejsarhof,
hvarifrån tonen angående moder och
sällskapsvanor trots alla koalitioner
och krig blef härskande öfver hela
Europa, anlade sällskapslifvet
pompösa och ceremoniösa former som
knappast någonsin tillförene. Hvem
känner ej empirestilen med dess
praktfulla möbler i mahogny, marmor
och förgyllningar, örnar och krigiska
emblem, rika draperier och färger,
men äfven tunga material och stela
linjer, och som denna miljö var, så
voro äfven de människor som rörde
sig i den. Men undantag funnos dock
åtminstone hvad Sverige och
Stock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
