Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÄLLSKAPSLIFVET FORDOM OCH NU
holm beträffar. Vi må nämligen icke
föreställa oss att våra farföräldrar
och deras föräldrar uteslutande eller
ens helst och oftast voro de
högtidliga och prydliga varelser, som
vi känna från familjeporträtten eller
samtidens festteckningar och bilder
— varelser, som uppträda i enorma
trekantshattar, spännhalsdukar,
diadem och korkskrufslockar 0. s. v.
och hvilkas förnämsta förströelser
voro att åskåda Karl Johans,
<«hjältekonungens<, parader vid Borgen
eller <«<Ferdinand Cortez< på stora
teatern, eller att dansa på
nyårsbalerna på Börsen. I hvardagslifvet
förekommo de i Kirsteinska huset,
i Djurgårdsbrunnssalongen, i
Surbrunns trädgård, i Hagaparken,
Bellevue och Djurgårdens lundar, herrarna
i bruna eller blå frackar, brokiga
västar och nankingspantalonger, damerna
i blommiga klänningar, schalar och
lustiga hattar — ett sällskap, som med
en återklang af helgdagslifvets
prydlighet kallade hvarandra «ärade bror«
och «söta kusin<, men utan tvifvel
roade sig gladt och otvunget på de
borgerliga gästabuden och
brunnsbalerna, vid picknickerna och
matsäckskorgarna och framför allt åt
dagens «<on dits« och skvaller.
Det är emellertid möjligt att 1830
—40-talens sällskapskretsar studerade
Knigge, ty de unga damerna voro
sippa och nego i flera tempo, de unga
herrarna tafatta, de gamla nåderna
tillgjorda och onklarna surmulna. Men
vi må betänka, att bland
sällskapsnöjena ännu räknades «<«Lotto
Dauphins« långrandiga och sömniga
par
883
tier, middagar med gående bord och
andra obekväma tillställningar, medan
bland danserna den visserligen vackra
men långsamma och afmätta s. k.
gamla valsen var förhärskande.
Men så blåste åter friska vindar
genom Europa tack vare 1848 års
revolution och det snart följande nya
kejsardömet med dess lyx och
njutningslystnad. De sista
reminiscenserna af preciöserna, Knigge och
andra = sällskapsglädjen hämmande
makter försvunno, och med
Offenbach och Strauss som tongifvande i
musikens och dansens världar,
otvungnare och ledigare dräkter inom
modernas och nästan godtycklighet inom
gästabudens och salongernas, inbröt
den nya period i sällskapslifvets
utveckling, i hvars sista skede vi nu
lefva. Vi säga det sista, ty många
tecken tyda på, att vi gå till mötes
en reaktion. Eller kan man ej som
sådana tecken tolka en mängd af de
företeelser, som under det sista
decenniet uppträdt inom de sociala
frågornas vidsträckta intressesfär, såsom
t. ex. de i individens frihet
ingripande nykterhetssträfvandena, de för
allt galanteri främmande rörelserna
på erotikens fält o. s. v.? Men det
händer också, att reaktionen icke
kommer, utan i stället blir ett nytt
utvecklingsskede i framåtskridande,
och blir detta fallet, ha vi därför utan
tvifvel att tacka de allt mer och mer
verksamma och verkande krafven pi
naturliga och okonstlade vanor,
främjade genom otvungnare umgänge
ibland ungdomen, genom friluftslif
och idrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
