Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ADVOKATENS UMGAÄNGE
Och Beda sporrades upp, så att hon
var helt imponerad själf af den sorgsna
bild af orubbligt kom-mig-ej-för-nära,
hon företedde.
(UDet var ett nytt uttryck i
hennes allvarliga unga ansikte, som
skrämde honom” ...)
Och nu skulle denna unga nunna
gå ner i källarvåningen och mangla
med Netta. I den ledsamma
morgonbelysningen, där hon stod med valna
händer och handterade de fuktiga
kläderna — det dröjde alltid något innan
mangelboden blef uppvärmd — var det
veckogamla hjältemodet särskildt trist.
Men hon orkade egentligen inte streta
emot mer och — innerst inne fanns det
en svag förhoppning om att det hela
skulle ge med sig bara fru Ström kom
bort ...
Netta var vid ett gräligt reshumör
och manglingen gick under
innehållsrik tystnad : Netta drog så att den stora
mangeln darrade och Beda lade ihop
kläder och rullade omkring stockarna.
"Om fröken ville vara så god och
inte lägga så tjockt med kläder på
stocken, ” kom det från Netta.
Så gick en halftimme under tystnad,.
de måste skynda sig, fru Ström skulle
också ha en liten kallfrukost för några
stycken innan hon for.
""Det var inte meningen att det inte
skulle vara någonting på stocken!’”
kom det igen.
Netta var så ond att hon skalf på
rösten — det måtte sannerligen vara
svårt att ha det lynnet!
Beda försökte att fördela kläderna
jämnt, hon ville göra Netta i lag.
Tystnad. Hvad kunde klockan vara
nu — nio, half tio? Tio kom posten,
ett bref som hon inte fick svara på ...
387
”Fröken Magda är allt en bra
vacker flicka.” .
Så hon grinade, den elaka varelsen !
Och ögonen sprutade grön etter här
nere i halfdunklet, där dagern endast
kom från små fönster i jämnhöjd med
trottoaren. .
Den elaka maran — nej, att göra
den till lags det skulle man inte bry
sig om! Beda knep ihop läpparna och
lade så litet kläder på stockarna att
mangeln gick af sig själf — den otäckan,
nu hade hon allt hittat ett korn, tyckte
hon !
Men när Netta fått ladda ur sig,
blef hon liksom en annan, hon töll ihop,
blef mindre och mera stilla i rörelserna,
det var som om något gått ifrån henne
och lämnade kvar ett olyckligt och
ömkligt skal. Beda hade dock inte ögon
för henne mer och arbetet gick med
fientlig snälltågsfart. _
Sedan blef det att röja undan, lägga
ned de sista småsakerna, duka, sortera
kläderna och hålla styr på barnen. Man
hann inte dra andan, ett surr, ett
slammer, ett spring fyllde rummen, och
det efterträddes af frukostgästerna, som
inte hade en aning om hvilket besvär
de förorsakade.
Grosshandlar Blad höll ett litet tal,
fru Ström for omkring med sina
resblommor, som skulle sättas i vatten,
tog in kaffet och gaf Beda hundrade
instruktioner, allt på en gång. Silfret
skulle hon särskildt räkna och passa
på, växterna skulle skötas, hon skulle
skrifva då och då: ”och ät ordentligt
och lägg dig tidigt och glöm inte att
låsa dörrarna, min skatt!”
Tiden led, barnén gjordes resfärdiga
och stodo ändtligen i dörren för att
kramas och kyssas till farväl. Netta
fick ett litet speech af grosshandlaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
