Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
438
år växer den utan nysådd, och
millioner bin fara berusade omkring bland
dess blommor. Slagen just i början
af blomningen är den värd dubbelt
. så mycket som rödklöfver och tjugu
gånger så mycket som vanligt
präriehö. Det låter som en saga, men sagan
duger att göda både oxar och svin med.
Omärtrliga vidder af land, som förut
ansågs som värdelöst, har på detrta
sätt plötsligt blifvit begärligt.
I och med plogens segertåg
förändrar prärien ännu en gång utseende.
Den var först indianernas och
bufflarnas rike. Efter buffelhjordarna
kommo lika tallösa, halfvilda
kreaturshjordar, och såg man i de dagarna
en ryttare, visste man att -det var en
cowboy och ej en indian. Men nu
är det snart slut med de ogränsade
betesmarkerna. Stängsel växa upp,
gårdar och byar och städer. Prärien
blir skördefält, sakta, mycket sakta
våga skogsdungarna sig ut och får
blott skogen en gång fotfäste, så blir
själfva klimatet förändradt.
Sedd långt västerifrån förefaller
prärien vid de stora sjöarna och dess
folk nästan europeiska i sin tamhet
och litenhet. Det är först i den
riktiga västern — eller södern — man
får se sådana uppenbarelser som en
slåttermaskin med 36 hästar. Af
sådana don får man ett begrepp om
förhållandena! Nere i den nyaste
staten Oklahoma, det gamla
indianterritoriet, finns en farm (<ranch’+)
om 87,000 acres. Där behöfvas 500
man under den bråda årstiden. Där
beta 15,000 kreatur, 500 mulåsnor och
300 hästar under öfverinseende af 50
«cowpunchers«. Ståltrådsstänglen äro
150 miles långa och 3 man ha stadig
sysselsättning med att ridande
inspektera dem. <Där köra
slåttermaskinerna ibland 5 miles innan de
vända. Naturligtvis har ägaren ett
PETER NORDEN
spindelnät af telefontrådar öfver sin
domän. Naturligtvis köper han hvarje
år nya åkerbruksmaskiner i stället
för att bråka med reparationer och
vinterförvar — det är billigare, har
han funnit.
Äfven om det — lyckligtvis! —
är ett undantag att en enda familj
» slår under sig ett så oerhördt
<home
stead«+, genom köp och arrenden lagda
till de ursprungliga 160 acres, skall
man öfverallt finna den amerikanska
företagsamheten företagsammare än
någonsin bland dem som tagit till sin
uppgift i lifvet att tvinga en förut
fientlig jord till lydnad. Och ingen
under att så är, när man ser, hur de
som ha handlaget och uthålligheten
på några år få ödemarken att blomstra
och afkasta hälsa och rikedom.
Ofver prärien drar nu en väldig
våg af kolonisation i sydvästlig
riktning. Och det är hvarken
äfventyrlighet eller egentligt nödtvång som
sätter den i rörelse. När tre
farmaresöner i Östern skola ta arf efter
sin far, sälja de ofta gården och gå
åt sydväst. Där räcker arfvet till en
lika stor gård åt hvar och en af de
tre. Men äga de intet arf, ha de
blott att våga sig längst ut första ledet,
och ingen skall finna sig brödlös, så
länge han är arbetsför.
Det säger sig själf att en slätt af
en så oerhörd utsträckning skall visa
alla tänkbara skiftningar i jordmån
och klimat. Tag en enda präriestat
som Texas t. ex., och där finns både
träsk och öken, både skogland och
slätt. När det är vinter i nordvästra
Texas, är det sommarsol öfver
hafskusten. Där växer hvete som i
Minnesota och Kansas, majs som i
Illlinois och Iowa och bomull som i de
gamla slafstaterna.
Men hvad än prärien allt efter
himmelsstreck och altitud producerar,
A
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
