Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En af matsalarna.
Den offentliga barnbespisningens samhälleliga
betydelse.
Af DoKTOR IVAN BRATT.
I. Undernäring.
sAtt vissa barn icke få tillräckligt
N med föda är i väl alla
samhällen ett icke ovanligt
förhållande. Dessa barn bli förr eller senare
undernärda.
Undernärdt kan dock ett barn blifva,
äfven då det i hemmet bjuds tillräcklig
föda. Om födan icke bjuds på bestämda
tider och i en viss smaklig form, om barnet,
öfverlämnadt åt sig själf, stillar sin
hungerskänsla med kaffe, kakor, karameller m. m.,
råkar det lätt ur vana att äta verkliga
måltider, matsmältningsorganen komma i
olag, aptiten försvinner och undernäringen
med dess följder inträder — fastän
ma
ten står på bordet! Detta är icke något
konstrueradt fall, det är i en stad som
Stockholm en mycket vanlig företeelse.
Det gäller en stor del af t. ex. de hem,
där modern under dagen är borta på
arbete.
Slutligen kan ett barn vara undernärdt
trots det att lämplig föda och ett ordnadt
hemlif är för handen. Det rör sig härvid
om sjuka eller om konstitutionellt klena
barn, som af växlande anledningar sakna
aptit och därför bära undernäringens
prägel. Från denna grupp må i den följande
framställningen helt bortses. Orsaken till
denna undernäring är nämligen af
individuell art och kan icke betraktas som en
social företeelse. Den förekommer i burgna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
