Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
764
Islandskabeln ilandföres i Seydisfjord.
och tomtunnor, som bära upp den och
förhindra friktion mot hafsbottnen eller
ock lastas kuständan ombord å mindre
farkoster och föres på detta sätt till
stranden.
Till ångarens utrustning höra än
vidare diverse bojar, som komma till
användning vid kabelreparationer. De största
bland dem utsättas för att utmärka
platsen för pågående kabelarbete ute till hafs.
De upplysas nattetid med lanternor och
få icke nalkas på kortare afstånd än en
sjömil. För kabelns upplyftande från
hafsbottnen medför ångaren ankaren af skilda
konstruktioner, bland hvilka
afklippningsankaret eller »klippankaret» är det för
kabeltekniken mest speciella. I regel är
upplyftandet af en djupvattenskabel utan
vidare anstalter möjligt, endast när den
ligger i vid båge, d. v. s. endast där man
vid utläggningen af densamma gifvit
mycket rikligt med kabel. ” Vill man hämta
den ombord från djup, där den lagts i
spänd linje eller där den kan misstänkas
ha stuckit sig in och satt sig fast mellan
klippstycken, så måste man, om den icke
skall afslitas, innan den nått vattenytan,
FR. JÖNSSON
betjäna sig af klippankaret, som under
upphalningen biter af kabeln. Dess
byggnad framgår af bilden. Sedan kabeln
infångats af armen A och draget på
fånglinan blifvit tillräckligt stort, slå eggarna
»Klippankaret», öppet och hopslaget.
C tillbopa, hvarvid kabeln afhugges och
dess ena ända tappas, medan den andra
sätter sig fast mellan käftarna B och följer
med ankaret upp. Ankaret kan inregleras
så, att en viss bestämd ända af kabeln
blir upphämtad.
Man skulle förmoda, att en sjökabel
tack vare den starka armaturen högst
sällan kunde utsättas för någon allvarlig
skada, där den hvilar på hafsbottnen till
synes skyddad för alla jordiska
inflytanden. Så är emellertid långt ifrån fallet.
I hvarje farvatten finnes det alltid någon
eller några faror, som lura på kablarna.
De linjer, som omspinna Sydamerikas och
Ostafrikas kuster, äro t. ex. utsatta för
regelbundet och periodiskt återkommande
fel, härrörande från det under hafvet
frambrytande grundvattnet. Andra linjer
afbrytas och förstöras genom sjöskalf och
åter andra afslitas och uppslukas af jorden
under vulkaniska
utbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
