Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TELEGRAFKABLARNE,
En särskild fara för de 16 kablarna i
norra Atlanten utgöra de däröfver drif
vande djupgående isbergen, hvilka med
lätthet skära af de starkaste kablar utefter
hela längden och föra bitarna med sig.
Enda skyddet häremot är -att placera
kabeln på större djup. I andra hafstrakter
äro vissa borrmaskar svurna fiender till
kablarna, då de efter att ha borrat sig
igenom yttre beklädnaden och emellan
armaturlamellerna skaffa sig tillträde till
själfva kabelsjälen. Mot dessa skadedjur
hjälper allenast att omgifva kabelkåren
med mässingsband. Äfven andra af
hafvets invånare äro kablarnas motståndare.
Vid upphalningen af en Amerikakabel för
något år sedan fann man exempelvis, att
felet orsakats af en hvalfisk, som snärjt
in sig i kabeln och på en lång sträcka
förvandlat den till en enda härfva. I
Persiska viken fann man nyligen kabeln
afbiten af en haj, hvilken synbarligen gladt
sig åt bytet af en större sjöål, men i stället
med bettet satt sig fast i kabelarmaturen.
De utan gensägelse flesta och
allvarligaste kabelbrotten vållas emellertid af
Gamla kabelreliker.
”JORDENS NERVER” 765
människorna själfva genom fartygsankaren
och fiskredskap. År 1908 blefvo vid ett
tillfälle icke mindre än 6 stycken af
Amerikakablarna utanför irländska kusten på
en och samma gång afslitna af trålar.
Efter reparationen af två af dem afbrötos
omedelbart därpå tvenne andra på samma
sätt och dagen därefter ytterligare en.
Kablarna i Nordsjön äro också mycket
ofta utsatta för dylika attentat. En gröfre
armering skulle icke kunna värja kabeln
för trålarna, hvarför man vill söka skyddet
på laglig väg genom att åtminstone i de
trakter af Atlanten, där Amerikakablarna
ligga, förbjuda trålfiske.
Reparationen af en skadad submarin
kabel är ett intressant kapitel inom
telegraftekniken. Sedan det antingen på grund
af fullkomlig stopp i trafiken eller på
grund af de dagliga elektriska mätningarna
af kabeln bevisats, att afbrott eller ett
långsamt smygande fel föreligger å
kabeln, underkastas denna från kabelhuset
noggranna mätningar för utrönande af dess
elektriska motstånd och isolationsförmåga,
hvarpå grundas bestämningen af huru
långt ut till hafs felet är att finna. Vid
dessa mätningar användas numera metoder,
som kunna sägas vara i det närmaste
ofelbara. Det har inträffat att kabelångaren,
som gått ut för att söka ett fel, när den
kommit fram till ort och ställe, funnit
detsamma icke 100 meter från den plats,
mätningsresultatet från kabelhuset utvisar.
Såsom exempel på ett synnerligen raskt
och vackert utfördt reparationsarbete kan
anföras kabelångaren »Grossherzog von
Oldenburgs» iståndsättande af en bland
Amerikakablarna, hvilken på sommaren
1906 visade fel å sträckan
Europa—Azorerna eller närmre bestämdt enligt
mätningarna från kabelhuset på 1,059 sjömils
distans från landningspunkten i Europa.
Som ofvan omtaladt utprickas vid en
kabelutläggning för hvarje sjömil kabel,
som lämnar fartyget, på sjökortet den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
