Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
han, ” skrek han. ”Han får gå sin
väg och ta sina bröder med sig.’”
”Medsamma,” — tillade han, då
Carlsson satt där i soffan i allsköns
lugn och med sitt försmädliga leende
på läpparna.
”Jaså,” svarade Carlsson lugnt;
”då går vi då.” Han vände sig till
sina båda bröder och tillade:
”Bär I ner soffan på gården, så
får vi lassa henne på släden.”
Patron gapade. Det ingick inte i
hans tanke, att trävaruhandlarn skulle
ta med sig soffan medsamma. Han
hade hoppats, att soffan skulle stå kvar,
så han kunde förbereda sin hustru på
affären; och hvem vet, om han inte
hoppats, att Carlsson skulle glömma af
affären, så att han skulle få ha kvar
de fyrtio kronorna och soffan med.
Men nu såg han, att det var allvar.
Carlssons båda starka bröder lyfte upp
soffan. Carlsson själf öppnade dörren,
och ned bar det för trapporna. Men ett
fasligt brak blef det förstås, ty soffan
var stor och tung, och Carlssons bröder
hade ett fasligt göra, innan de stodo
med henne ute på gårdsplanen. Där
satte de ned soffan i snön.
Patrons fru låg i reumatism, men
då hon hörde det fasliga bullret ute i
” trappan, rullade hon sin stora, runda
kropp ur sängen. När hon kom fram
till fönstret, fick hon se Carlsson och
hans båda bröder sitta och hvila ut
sig i sjumannasoffan, som stod i snö
högt upp på benen. Patron for rundt
soffan som en snurra och försökte
beveka den obeveklige trävaruhandlarn.
Då klädde patrons fru på sig
med mycken möda, och stödd på ett
par käppar kom hon utpustande på
trappan för att taga reda på, hvad
saken gällde.
CARL SVENSON-GRANER
”Jag har köpt soffan af patron för
fyrtio riksdaler,” sade Carlsson, ”och
nu tar jag henne med.’”
”Hvad är det för stollaprof, ” sade
patrons fru. ”Är du rent från vettet
Oskar, som säljer arfvagods? Om så
handlarn gett hundra riksdaler, så ska
den affären gå tillbaka. Ge handlarn
tillbaka, det han betalat, ”” sade hon.
”"Vill du, vi ska bli en visa i hela
sockna för en gammal soffa, din
snåljäns.” _ ,
Hon gaf patron en ilsken blick.
Men patron han tog fram sin plånbok
och suckande vecklade han ut de fyra,
sköna tiorna.
”Soffan är ej till salu, ”” sade
Carlsson bestämdt, där han satt jämte sina
båda bröder i den stora soffan.
Patron stod och höll de fyra tiorna
i handen liksom frestande, men
Carlsson lät sig ej bekomma. Han steg upp
ur soffan och sade till bröderna:
”Som vi nu hvilat ut oss, så tror
jag, vi sätter upp soffan på släden och
ger Ooss i väg.”
"Men skogsaffären, ”” sade patron
förtviflad, ty han förstod, att om
männen reste bort med soffan, så skulle
han ej få ro för sin hustru i hela sitt lif.
""Patron ville ju inte sälja sin skog. ””
sade Carlsson.
"’Jo, om vi bara få talas vid,
Carlsson lille, ”” sade patron smekande; ”om
han bara låter bära upp soffan igen,
så vi få talas vid.”
""Soffan skall hem till mitt, ” sade
Carlsson bestämdt.
Patron nästan grät af förtviflan, då
han utbrast:
”’Jag lägger till tolf skilling, om jag
får soffan tillbaks.”
Carlsson log.
”Tror patron, jag låter ett så
dyr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>