Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-K .
,4/(! ,å Å
//w 4/__&_ R
DOCKTERKESKAT ET
NÅGRA KAPITEL UR EN UNGDOMSROMAN.
AF GUSTAF ULLMAN.
I.
lockorna ringde samman. —
I guldgult höstskimmer stodo
brunnsparkens gamla träd i
mossgröna stammar och
lum
rader,
miga kronor, skyddade i lä af
ålders
mörka magasinsbyggnader. I fonden,
bortom denna stillsamma plats, där
jorden ständigt var fuktig och skuggan
under grönskan så djupt sval,
glimmade stadens kyrka, kalkhvit och med
ärgig kopparspira. — — — Orgelspel
trängde dämpadt, makligt festligt,
genom Pporten, som stod vidöppen. In
i dess dunkla hvalfgång troppade
svartklädda människor, små krumma
åldringar, resliga karlar och unga, slanka
flickor,. — De döko fram så skugglikt,
tecknade mot tornmurens soliga
hvithet, svunno sedan i ständig följd, som
lydiga skolbarn, in i det heliga
mörkret. — Och klockorna ringde samman.
I klar augustiluft bars det vaggande
ljudet ut öfver röda tak, öfver skinande
stengrå, nysopade gator. En
höstsöndag på kusten. —
— Bland de andra, rätt sent, kom
där ett par, som särskildt liknade stora
skolbarn. De höllo hvarandra under
armen på ett sätt, Som om de varit
besvärade däraf. Och ansiktena, med
sänkt blick, tycktes stela af
ansträngning att icke synas alltför glada. —
Det var också första gången de gingo
till kyrkan — så — Konrad Helle
och Rachel Baum.
Hur försynt och försiktigt de unga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
