Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - När solen kommer tillbaka: Av Ansgar Roth. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nya stilen, men från och med 1900 är
liktydigt med den 19 i samma månad
enligt den gregorianska kalendern. Därför
böra vi numer med alla övliga
heders-och glädjebetygelser fira meromnämnda
glädjande tilldragelse den 19 april, ändock
väl icke i vår Statskalender, men i
Al-manach de Gotha och alla andra
tillförlitliga böcker står tryckt »née 6 Avril
1890 v. s.» (yieux style).
Gregorii reform medförde, i den mån
den antogs av de olika staterna, reda och
ordning i Europas tidräkning. Den var
dock icke den enda eller ens bästa
lösningen av problemet och led dessutom
av ett fel, som på den tiden var mycket
betänkligt — dess påvliga ursprung. Ide
romersk-katolska länderna genomfördes
reformen år 1582. Av ovilja mot påven
och harm över den bannlysning, med
vilken han belade de tredskande, ville
protestanterna icke antaga den nya
tidräkningen, änskönt de insågo dess företräden.
I anseende till den oreda, som uppkom i
handel och vandel genom bruket av tvenne
kalendrar i samma land, antogo äntligen
anno 1700 protestanterna i Tyskland,
Holland och Danmark den gregorianska
kalendern i allt annat utom i avseende på
påskräkningen. Denna sistnämnda
grundar sig i Gregorii kalender — liksom i
den julianska, ehuru enligt en annan
metod — på s. k. cyklisk räkning, och den
på så sätt bestämda »påskfullmånen»
inträffar stundom på annan dag
(»påskterminen») än den, då den verkliga
fullmånen uppenbarar sig på firmamen tet. Så
var fallet senast 1905 och 1912.
Protestanterna i nyssnämnda länder beslötonu,
att vårdagjämning och påskfullmåne skulle
efter astronomiska tabeller noggrant
beräknas och påskdagen därefter bestämmas,
med det förbehåll likvisst, att påskdagen
aldrig finge firas samtidigt med judarnas
(emedan Kristus uppstod på söndagen näst
efter judarnas påsk). I 77 år varade denna
schism, tills slutligen äfven de tyska (och
schweiziska) protestanterna bekvämade sig
till att uppge denna s. k. »förbättrade
kalender». Då hade de flesta övriga
stater — dock icke vårt land — redan
antagit den nya stilen i dess helhet.
Den svenska kalendern har såsom
redan påpekats varit utsatt för ett stort
antal förändringar, ofta misslyckade eller
onödiga. Intill 1700 gällde den julianska
tidräkningen i oförändrat skick (om man
bortser frän en uti Fryxells Berättelser ur
Svenska Historien omtalad, fullständigt
obestyrkt övergång till nya stilen under
Johan III och Sigismund). Då den
förutnämnda »förbättrade (gregorianska)
kalendern» år 1700 infördes hos de tyska
och danska trosförvanterna, kunde Karl XII
endast förmås utesluta skottdagen detta
år, och var meningen att genom fortsatt
uteslutning av skottdagarna småningom
utjämna stilskillnaden. Detta blev dock
icke gjort, och Sverige hade under tretton
år en kalender olik alla andra nationers.
På kungens befallning återinsattes den
förlorade dagen i 1712 års almanack, som
därigenom fick 30 dagar i februari och
inalles 367. Nu gällde en tid den
julianska kalendern åter, men år 1739
förmådde Celsius regeringen att, med
bibehållande av den gamla stilen, astronomiskt
beräkna påskterminen, såsom i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
