Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - När solen kommer tillbaka: Av Ansgar Roth. Med 9 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borgerliga år numer räknas, även de,
från den 1 januari, är dock deras
nyårsdag en annan än vår och inträffar sedan
år 1900 tretton dagar senare. Ty medan
den österländska kyrkan ännu bibehåller
den Julianska (gamla) kalendern, har hela
Europa för övrigt så småningom antagit
den av Gregor XIII införda s. k. nya
stilen. Enligt Julius Caesar, vars
kalenderreform utarbetades av den egyptiske
astronomen Sosigenes, skulle vart fjärde år
med början anno 46 f. Kr. innehålla en
skottdag, vadan det julianska årets
medellängd med ett fjärdedels dygn (=6
timmar) överskjuter 365 dagar. Emellertid är
den verkliga längden av ett solvarv ungefär
11 ¼ minuter kortare, och detta fel i
Caesars kalender gjorde sig under seklens
lopp på så sätt märkbart, att vid mitten
av 1500-talet vintersolståndet inträffade
hela två veckor före jul. Ur ecklesiastik
synpunkt än betänkligare var den
förflyttning av vårdagjämningens dato och
därmed påskhögtidens tidpunkt, som av
samma skäl uppstått. Enligt Nicäanska
mötets beslut skall påskdagen firas på
söndagen närmast efter »påskfullmånen», som
är fullmånen närmast efter
vårdagjämningen, vilken vid tiden för nämnda
kyrkomöte (år 325 e. Kr.) inträffade den 21
mars. I akt och mening att återföra
vårdagjämningen till sistnämnda dato och
tillika för framtiden bibehålla den
därstädes påbjöd Gregorius den efter honom
uppkallade kalenderförbättringen. Denna
innebär bland annat, att de jämna
sekelåren — 1600, 1700, 1800 o. s. v. —
endast då bibehållas som skottår, när
årtalets bägge första siffror bilda ett tal,
jämnt delbart med 4. Sålunda var
exempelvis 1900 skottår enligt den gamla
stilen, men ej hos oss. Stilskillnaden
ökades därför från den 24 februari nämnda
år från 12 till 13 dagar.
Det är naturligtvis av största vikt
såväl i det dagliga livets förhållanden som
vid forskning i förgångna tiders dokument
att taga vederbörlig hänsyn till denna
föränderliga stilskillnad liksom till alla andra
mer eller mindre genomgripande
rubbningar i tidräkning och kalendrar. Icke
minst Sveriges historia, vars kalender
sedan 1700 varit mer obeständig än kanske
någon annan europeisk nations, erbjuder för
genealoger och historici många svårigheter
i berörda hänseende. Ett färskt exempel
på ett misstag, som dock knappast borde
behöva förekomma, är lärorikt nog.
Hertiginnan av Södermanland är född 1890
den 6 april enligt gamla stilen.
Stilskillnaden var då 12 dygn och sagda dag
således den 18 april enligt västerländsk
tidräkning. I almanackan för 1913 finner
man dock med förvåning prinsessans
födelsedag angiven till den 19 april 1890
(d. v. s. den 7 april gamla stilen), ehuru
almanackorna för 1912 ännu innehöllo den
äldre, riktiga uppgiften! Med en smula
god vilja fattar man anledningen till
ändringen, som ju innebär en direkt
förvanskning av ett historiskt faktum. Såsom god
grekisk katolik räknar prinsessan Maria
tydligen sin levnadsålder i julianska år
och vill därför att hennes födelse skall i
Sverige firas på samma dag, då den firas
i Ryssland. Denna dag är den 6 april gamla
stilen, vilket för alla årtal på 1800-talet
(såsom för 1890) motsvarar den 18 april
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
