Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första häftet - Fredrika Bremer och kvinnornas frigörelse. Av Hilda Sachs. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fredrika Bremer. 1850.
(Efter samtida stålstik.)
de kunde lefva i maklighet i sitt hem
men föredraga... en själfständig
existens." Den äldre reste att öfverta
ledningen af ott fruntimmersseminarium
och den yngre att gå in där såsom
lärjunge.
De ansatser till en kvinnornas
frigörelse Fredrika sett tror hon på af
hela sin själ, och de äro för henne det
betydelsefullaste utbytet af resan.
"Mitt hopp för Amerikas framtid
och för dess egentliga nya lif, det
hvilar hufvudsakligen på en rörelse där
af ny men epokgörande art — det
hvilar på kvinnans nya betydelse och
lif i staten, då hon lyckats att tillkämpa
sig den. Rörelsen är begynt på ädelt
vis, med stort medvetande, af ädla
kvinnor och understödd af de ädlaste
män."
Hon kom icke att bevista någon af
de "Woman’s Rights’ conventions",
som man redan vid denna tid, midten
af 1800-talet börjat hålla i Amerika,
men hon besökte en sammankomst
ordnad "till besinnande af kvinnans
sociala ställning", ett led i agitationen.
Det sätt, säger hon, på hvilket en af
männen där förde den fångna
kvinnlighetens talan, grep henne djupt. Hon
"tänkte på Geijer, på de profetiska
syner och drömmar, i hvilka denne
sanne siare såg den nya tiden och
hälsade den i jubel" .. . "Intrycket af det
närvarande, af det tillkommande
stormade inpå mig med nästan
öfverväldi-gande makt."
Genom besöket i Amerika klarnade
för Fredrika Bremer alltmer den
tanken, att det var för kvinnornas sak hon
ville arbeta med alla de krafter som
stodo henne till buds, och då det var
på diktandets område hon kände sig
friast, var det här hon ville ge de nya
idéerna gestalt.
"Närmast mitt hjärta," säger hon,
"ligger mitt köns utveckling i tanke
och arbetslif, och på ett eller annat sätt
måste jag arbeta därför."
Hon hade i det nya landet sett de
stora undervisningsanstalterna för
flickor, hvilka hon ansåg i allmänhet stå
"högt öfver de europeiska", och där
flickorna hade tillfälle att i studier och
vetenskaper gå lika långt som
ynglingarna. Hon hade sett, att äfven inom
konsten och slöjderna öppnades nya
vägar för kvinnorna, hon önskade för
dem en friare utveckling och en större
verkningskrets. Men ville hon ökad
själfständighet, så ville hon också
såsom förberedelse kunskap och
utbildning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
