Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Första häftet
- Fredrika Bremer och kvinnornas frigörelse. Av Hilda Sachs. Med 7 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Böklin tycks nu också bättre fatta
tendensen i boken och säger, att om
hon blir missförstådd eller oförstådd af
männen, skall hon desto innerligare
tackas af kvinnorna.
*
Då Fredrika ändtligen företar sin
länge åtrådda Amerikaresa, förklarar
hon, att det framför allt är hemmen
och kvinnorna i det nya landet hon vill
lära känna.
"Ty jag har ock mitt Utopia för
statslifvet, och det är hufvudsakligen
byggdt på kvinnans befrielse och
upp-höjelse genom lag och samhällsanda
till sin rätta mänskliga ståndpunkt..."
"Och det jag såg, det ville jag se för
mitt fosterland."
Innan hon reste var hon inbjuden
till mer än ett bildadt hem, till litterära
och socialt vakna människor, hvilka på
förhand genom hennes böcker blifvit
hennes vänner, och härigenom fick hon
under sin tvååriga vistelse i landet
tillfälle att intimt studera dess
institutioner, dess samhällsanda, de nya tankar,
som rörde sig där. Hon besökte
sydstaterna, bevittnade förberedelserna till
slafvarnas emancipation, hon lärde
känna associationsidén, i hvilken hon
ser framtidens stora, nya
bildningsmedel, och af hvilken hon hoppas
oändligt mycket.
Framför allt studerar hon dock
kvinnornas ställning eller rättare de
ansatser som göras för att förbättra denna.
Hon ser skolor och högre
bildningsanstalter lika för alla, och hvad som
har det djupaste intresse för henne, att
de äfven stå öppna för kvinnorna, från
"den ståtliga akademien, där
femhundra lärjungar, gossar och flickor,
studera och graduera" till den aflägs-
Esaias Tegnér.
(Efter teckning af Fredrika Bremer.)
naste skola i västern. Hon frågar sig,
om hon funnit hemmen vuxna den
uppgiften att dana medborgarna i detta fria
land, och hon måste svara, att då
kvinnan står som förr nästan isolerad inom
hemmet, utan att vara hemma i det
medborgerliga lifvet, kan hon icke lysa
barnet i sociala förhållanden, icke dana
medborgaren. Kväkarsamhällets
kvinnor — men de äro blott en liten skara
— äro så godt som de enda, hvilka
vaknat till ett medborgerligt
medvetande.
Men hon ser de unga flickorna
strömma till akademier, till rit- och
målarskolor, hon ser dem ifrigt söka
en verksamhet, och den är icke
betydelselös, den lilla bild hon ger af två
systrar hon träffat på en resa.. .
"verkliga rosenknoppar till det yttre
och med själ af renaste kristall, äkta
Nya Englands döttrar, äfven däruti att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 16:28:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bonnierma/1913/0063.html
