Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur Stockholmsmaskeradernas krönika. Av Herman Glimstedt. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ens sätta oss in i den glada,
skämtande tilltagsna stämning, som
är själen i maskeradlifwet. Repliken,
denna wigtigaste ingrediens i
maskerad-konversationen, är dessutom öfwer-
hufwud icke wår starka sida.–––-
Egentligen komma väl således
maskeraderna näppeligen någonsin att blifwa
rätt hemmastadda på Swensk botten.
Men de utgöra i alla fall en helsosam
gymnastik för konwersationen, som
här rör sig litet friare, än under wan-
liga salongsförhållanden, och de muntra
qui-pro-quo hwartill förklädnaden så
lätt ger anledning, skola städse ega
något pikant äfwen för den swalare,
nordiska naturen.»
Men hade K. A. af Kullberg levat
ännu ett decennium, hade han nog
ändå måst erkänna, att maskeraderna
blivit »rätt hemmastadda på Svensk
botten». Det var inte för inte som
Stockholm då nyss av skalden
Bernhard Elis Malmström erhållit det
tillnamn, som sedan blivit envist
kvar-hängande: »den sköna synderskan».
Den som högst uppifrån angav tonen
i nöjeslivet, konungen själv, var en
passionerad dansör. Vid nyårsbalerna
på Börsen, på Amaranthens eller
In-nocensens högtidsdagar i samma lokal,
syntes alltid Karl XV:s högresta granna
gestalt, outtröttligt dansande med de
unga och sköna damer, som för
tillfället ådrogo sig hans uppmärksamhet.
Karlsbalen på slottet den 28 januari
brukade alltid nämnas som vinterns
vackraste bal genom sina kolossala
proportioner, de glänsande
anordningarna och den i det hela ogenerade
stämningen.
I denna dansanta tid, då till och
med en déjeuner dansant på
Hasselbacken en gång gavs till ära för en
avflyttande minister, i denna
nöjesfeber, som ger en reflex av det andra
kejsardömets Paris, ringdes också in
en ny tid för karnevalsnöjet. På
Ulriksdals slott, som efter restaureringen
1858 blev ram kring fester, ej mindre
lysande än de, för vilka detta varit
skådeplatsen under Jakob och Magnus
Operamaskerad i Paris.
Efter en akvarell av Eugéne Lam i. (1800—90.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
