Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra häftet - Ur Stockholmsmaskeradernas krönika. Av Herman Glimstedt. Med 22 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De la Gardie, under drottningarna
Hedvig Eleonora och Lovisa Ulrika eller
under Gustav III, gåvos några särskilt
omtalade kostymbaler den 3 mars 1859
och 26 april 1861. Vid den förra av
dessa var kungen klädd som
medeltidsriddare och drottning Lovisa i en
drottning Elisabets dräkt. Vid den
senare buro konungen, drottningen
och hertigarna av Östergötland och
Dalarne rika ungerska dräkter.
Från denna senare bal har
engelsmannen Horace Marryat i sitt arbete
»Ett år i Sverige» lämnat en skildring,
varur här lämnas några utdrag:
»Balen öppnades med en ungersk
kadrilj, dansad af h. m:t, drottningen,
prins Oscar, fyra damer af hofvet,
holländska och danska ministrarnas
fruar samt preussiske
legationssekreteraren — en förträffligt arrangerad
fantasibalett, där kostymen medgaf
konungens utmärkta personlighet att
visa sig till hela sin fördel och där
kavaljererna voro utvalda unga adliga
officerare. Framdeles vimlade den i
medeltidsstil hållna salen af officerare
från Gustaf III:s tid med den hvita
bindeln kring armen, morer, ’jeux des
cartes’ och markisinnor, så att
inbillningen flyttades ett århundrade
tillbaka. Ytterligare följde gamla svenska
danser. Aldrig fanns en mer animerad
bal eller en artigare värd. — —
I likhet med den gamla demoisellen
i den franska romanen ’Connue de
12 000 bals’, har jag i min lefnad sett
mången vacker fete, men ingen så
förträffligt arrangerad som denna
kostymbal på Ulriksdal.»
För liknande fester lät Karl XV
t. o. m. uppföra en särskild trappa i
västra valvet i Stockholms slott. Den
dyrbara, av Scholander utförda
trappan, som invigdes år 1862, väckte för
övrigt rätt mycket ond blod i vida
kretsar, varför Oscar II efter sin
tron-bestigning snarligen lät borttaga den.
Den exceptionellt lysande
maskeradbalen den 4 mars nämnda år som
även av allmänheten omfattades med
det livligaste intresse, gavs av konungen
och drottningen, och av den kungliga
familjens övriga medlemmar deltogo
änkedrottningen Josephine, den unga
prinsessan Lovisa samt hertigen av
Dalarne. För. festen voro drottningens
samt framlidna änkedrottning
Desi-derias våningar upplåtna och
praktfullt dekorerade. Man dansade i
drottningens spegelsalong och Desiderias
pelarsalong, belägen i slottets
nordöstra hörn 1 trappa upp.
Dansmusiken utfördes av två orkestrar
under överledning av direktör
Schnöt-zinger. Flera byffeer voro anordnade,
den största i änkedrottning Desiderias
matsal.
De niohundra balgästerna,
tillhörande hovet, societeten, garnisonens
officerare m. fl., uppvisade den
brokigaste mångfald dräkter, varibland
karaktärsmasker förekommo i
ojämförligt större antal än vid nutida
maskerader. Både kung Karl och
prins August deltogo livligt i dansen
och bytte ofta om dräkter. Prinsessan
Lovisa visade sig i en fantasidräkt,
uppvaktad av ynglingar i
militäruniformer.
Det som dock skänkte denna
liksom decenniets övriga finare
maskerader deras särskilda glans och eggelse,
voro de för tillfället inövade
kadril-jerna. Inledningsnumret var konungens
karnevalskadrilj, utförd av herrar i
röda och blå pierrotkostymer. Så
följde dominokadriljen av herrar och
damer i dräkter a la dominospel,
varefter kom en kadrilj av musketörer
och vivandiérer (marketenterskor). Den
fjärde mycket vackra kadrilj en före-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
