Bonniers Månadshäften / 1913 / 494 Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde häftet - Forna tiders signalmetoder. Av telegrafkontrollör Frans Jönsson. Med 22 bilder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

densammas praktiska värde. Kritiken från det
fåtal forskare, som ville komma till botten
i saken genom praktiska experiment, fick
förklinga ohörd trots att de gång på gång
visade, att den ena sympatiska
magnetnålen stod som fastspikad i
upphängningspunkten, så snart den andra aflägsnades
2 à 3 fot. Då 1800-talets experimentella
kritik ryckte in på den plats, som tidigare
intagits af vidskepelsen, blef det snart icke
mycken plats öfrig för telegrafen med
sympatiska magneter. Den ryktbara
»uppfinningen» af kläddes helt och
hållet det underbara och
reducerades till ett
taskspelarnummer, möjligt att utföra på några
få decimeters afstånd.

Grekisk båltelegraf.

Hvad som emellertid gör
den sympatiska telegrafen i så
hög grad intressant som
kulturell företeelse är dess likhet
och skenbara släktskap med en
form af den magnetoelektriska
telegrafen. Som bekant är det
en af den store Ampères största
förtjänster att verkligen ha
funnit ett sätt att med den
elektriska strömmens tillhjälp på
afstånd röra en magnetnål i
olika riktningar alltefter behag
och några år efter honom fann
man formen för den elektriska
visartelegrafen, som på ett öfverraskande
sätt omsatte idén och drömmen om den
sympatiska magnettelegrafen till verklighet.

Med de signalmetoder, som hittills
omtalats, var det i allmänhet möjligt att
öfverbringa allenast sådana tecken,
hvilkas betydelse på förhand aftalats eller
mycket lätt kunde tolkas. Från dessa
telegrafer är det ett stort steg till
konsten att på afstånd skicka meddelanden
icke allenast om något på förhand
aftaladt utan äfven om något hvad som helst,
med hvilket steg först en telegraf i ordets
egentliga mening kan sägas hafva sett dagen.
Telegrafer af sådant slag omtalas första gången i slutet af
1700-talet. De voro både akustiska och optiska.

Romerskt bevakningstorn.

Bl. a. gjorde en bernhardinermunk vid namn Dom
Gauthey ett försök med en akustisk telegraf, som, huru
fantastisk den än kan förefalla, dock hade en förnuftig kärna.
Han sökte begagna sig af ljudets förmåga att fortplanta
sig från stora metallrör genom jord- och bergmassor. För
ändamålet stack han röret in i berget och skaffade sig ett
helt alfabet genom att kombinera olika många hammarslag
mot röret. På andra sidan berget iakttogos hammarslagen
genom att lägga örat intill ett likadant rör. Någon
praktisk betydelse fick dock aldrig hans telegraf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>