Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde häftet - Gamla Heidelberg. Av Ragnar Lundborg. Med 4 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Heidelberg.
GAMLA HEIDELBERG.
AV RAGNAR LUNDBORG.
Få av Tysklands städer torde i vårt
land åtnjuta en sådan popularitet som
Heidelberg. En mycket bidragande
orsak därtill är naturligtvis
Meyer-Försters stämningsmättade skildringar
av den urgamla universitetsstaden samt
av prinsens och Käthies vackra
kärlekssaga. Under en studiefärd bodde jag
förra sommaren en kortare tid i
Heidelberg och fick därunder gott tillfälle att
skaffa mig kännedom om de rika
minnena från forna tider samt huru livet
ter sig där den dag som är.
Det var en vacker junikväll jag med
det från Basel kommande tåget körde
in på Heidelbergs rymliga bangård, som
myllrade av folk. Första intrycket var
modern storstad, och denna känsla
förminskades ej vid åsynen av det liv och
rörelse, som rådde utanför
stationsområdet. Mängder med bilar väntade,
och spårvagnarnas klockor pinglade
muntert. Från en restaurant i närheten
hördes tonerna av en livlig musik.
Heidelberg med sina 50,000
invånare verkar alltså i första ögonblicket
betydligt större än det är. Mitt första
intryck blev besvikelse. Så hade jag
ej föreställt mig Heidelberg. Detta var
ju en stad lik så många andra, livlig,
vacker och mondän, men ej det
Heidelberg jag hade drömt om. Misstämningen
skulle dock ej vara länge. I kvällens
sena timme vandrade jag ut, och inom
kort befann jag mig mitt inne i den
stämning jag hoppats finna. Jag hade
nämligen den turen att nästan
omedelbart från ett öppet fönster få höra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
