Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte häftet - Den misslyckade hungerstrejken. Av Otto Witt. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men polischefen misstog sig. Tre
ursäkter voro insända — den unge mr
Brunius kom själv.
"Nå, det må jag säga," utbrast mr
Hassley förvånad då mr Brunius
inträdde, "det må jag säga. Gåtan löst?"
"Ja, mr Hassley."
"Men hur i all världen?"
"Det är min egen metod, mr
Hassley. Saken skall lyckas."
"Men hur tog ni reda på vad det
gällde?"
"Gudskelov, att vi detektiver kunna
konsten att stava och lägga samman.
Jag vilade min hjärna med
genomgången av akterna till en arvtvist och
så tog jag fatt igen på ert problem."
"Med så många x, y och z."
"Ja."
"Och —"
"Min vän, ingenjör Samson får
klargöra sakens tekniska detaljer, mr
Hassley."
"Kom in, Samson," ropade han ut
genom dörren innan den förvånade
polischefen hunnit säga ett ord.
Ingenjör Samson steg in. Han bar
en rulle papper under armen.
"Ni är värmeledningsingenjör?"
"Ja, allt som rör uppvärmning,
ventilation och sådant är min specialitet."
"Gott — och er vän mr Brunius
har omtalat för er att vi för allt i
världen måste få bukt med surTragetternas
hungerstrejk —"
"Ja."
"På ett genialt, fint och
hemlighetsfullt sätt."
"Ja, mr Hassley."
"Och det vill ni göra med era
värmeledningar? Nej, hör nu!"
"Det har jag icke sagt, mr Hassley.
Men här ser ni min plan."
Och ingenjören rullade upp sitt
papper framför polischefen. Han
beskrev och förklarade —
Det var av stort intresse att studera
mr Hassleys skiftande ansiktsuttryck
och vid slutet av mr Samsons utförliga
förklaring sken polischefen som en sol.
"Ypperligt, alldeles ypperligt, det
enda som behöves är alltså blott att
förflytta alla som ämna göra
hungerstrejk till det nya Heavyfängelset —"
"Ja, när det blir i ordning," inföll
mr Brunius.
"Och så en annan sak," sade
ingenjören, förande handen till sin
bröstficka.
"Vad då?"
"Er underskrift på detta papper,"
fortsatte Samson och lade ett
sammanvikt papper, som han upptagit ur fickan,
framför polischefen.
Denne kastade en blick därpå.
"Fullmakt in blanco för ingenjör
G. H. W. Samson att i Heavyf ängelset
företaga alla de
ventilationsförändringar han finner nödvändiga" stod där
att läsa.
Polischefen skrev sitt namn under
och tryckte sitt sigill på papperet.
"Gott," sade han, "jag hoppas ni
lyckas. "Men," fortfor han, vänd till
detektiven, "hur kunde ni få reda på
att jag menade just suffragetterna?"
"I en ledare i Times fann jag ett
par uttryck som liknade edra, mr
Hassley, det gav mig påstöten — sedan var
det lätt."
"Er lycka är gjord, mr Brunius,
jag gratulerar."
Från • detta samtal och vidare ett
halvt år fram i tiden är intet av
intresse att notera.
Mr Hassley skötte sina saker, mr
Brunius sina och mr Samson hade
mycket att beställa i det nya
Heavy-fängelset.
Men efter detta halva års förlopp
stod åter ingenjören i polischefens
arbetsrum.
"Nu är allt klart," sade han.
"Gott," svarade mr Hassley. "Låt
oss då försöka med nästa dussin."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
