Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjärde häftet - Hushållningen under dyrtid. (I serien »Från källaren till vinden».) Redigerad av Ida Norrby - Hushållningen under dyrtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
beräknar kunna gömmas en längre
tid). Även för stekning är det fullt
användbart, även om det ej kan
jämföras med natursmöret. Kokossmör och
palmsmör äro ju fina fettarter och
försvara sitt höga pris i någon mån
genom sin större dryghet i förhållande till
andra fettarter. Blir det mycket ont
om fett, få vi tillgodogöra oss
häst-istret. Det har ungefär samma
konsistens som svinister och kan användas
som detta. Vi måste emellertid
hushålla med fettet och det även på det
sätt, att vi minska konsumtionen. Och
det kunna vi göra utan olägenhet,
isynnerhet nu när vi gå den varma
årstiden till mötes. Hos de bättre
situerade klasserna i vårt land användes
alldeles för mycket smör och fett vid
matlagningen, och även inom
arbetsklassen har genom det rikliga
smörgåsätandet (smörgås och kaffe)
fettkon-sumtionen ökats betydligt under de
senaste tiotal åren. Vår hälsa skulle
fara väl av att dra in på fettet. Det är
ju så lyckligt, att fettet kan ersättas
genom socker och stärkelse, fast vi
måste förtära relativt större mängder
av dessa ämnen än av fett. Sålunda
motsvarar 1 gram smör och 2 gram
socker i näringsvärde varandra. Ge
barnen socker i vällingen, på gröten,
i puddingen, ge dem sött fruktmos,
marmelad (morotsmarmelad är ett
utmärkt barnmarmelad), honung eller
rent av — sirap på brödet i stället för
smör. De bli lika glada för det, och
fettet sparas åt de äldre. Brist på
socker ha vi ej att befara, och vi böra
därför nyttja ut sockret så långt som
möjligt. Mesost har av ålder varit
barnamat, och det är hälsosam och
närande sådan (1 kg. innehåller 90
gram äggviteämne, 70 gram fett, 450
gram socker). Men märk: mesosten
eller messmöret skall ersätta smöret,
ej ätas tillsammans med detta, ifall
någon verklig besparing skall äga rum;
åtminstone bör smörlagret vara mycket
tunt i förhållande till mesostskivan.
Stärkelse hämta vi ur växtriket: det
är skidfrukterna, sädesslagen, potatis
och rotfrukter, som förse oss därmed.
Skidfrukterna kunna vi som ovan sagts
lämna ur räkningen: tillgången i år är
så obetydlig. Tyvärr är även tillgången
på mjöl och gryn ganska knapp.
Därför göra vi väl i att dryga ut mjölet
med potatis vid bakning av bröd.
Brödet blir härigenom ej billigare och
näringsvärdet blir ej fullt så högt som
i vanligt bröd. Vi blanda ut mjölet
för att få detta att räcka så mycket
längre. Äta vi ost på brödet, ersätta
vi emellertid mer än väl det
äggviteämne vi genom uppblandningen gått
miste om. Här nedan följa några
recept på potatisbröd. För att ernå ett
gott resultat bör degen göras ganska
hård, arbetas mycket väl och gräddas
längre än vanligt bröd. Även i våfflor
och pannkaka kan man med fördel
blanda upp mjölet med potatis. Men
framför allt ha vi att noga se till att
intet bröd förfares, ej ens den minsta
smula— därtill är det alltför dyrbart.
I januarihäftet finnes under rubriken
"Sparsamhet i hushållet" s. 92 angivet
olika sätt på vilka man kan använda
brödrester.
Potatis ha vi ju någorlunda god
tillgång på, ehuru den ju ställer sig dyrare
än under andra år. Men även här
gäller det att spara. Bäst sker detta
genom att avstå från att råskala den,
ty härigenom går 10—15 % av
potatisen förlorad. "Men," säger någon
— "till sill kan man ju möjligen äta
potatis kokt i skalen, men inte skulle
den smaka t. ex. till kalvstek." Det
behövs inte heller, man kan gå en
medelväg. Halvkoka potatisen först
med skalen på, skala den så, och lägg
sedan ned den i svagt saltat ljumt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
