Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde häftet - Historien om den naturliga trädgården. Av Tore Dahlström. Med 3 bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mer så, i det den är i stånd att
vrida huvut runt ett helt varv utan
att storkna. — Alltså: ympa in äpplen,
päron, russin, mandlar eller vilken
blandad frukt du vill på en solros, de
skola ständigt befinna sig i solen. Jag
ympade päron, Grännapäron, och redan
i slutet av juni, medan grannens
fruktträd som bäst höllo på att gå i kart,
skördade jag de härligaste franska
päron, stora som min knytna näve,
och mitt handsknummer är 8 3/4. Du
kan således göra dig ett begrepp! —
Sådan var Blomquist, slutade han;
och nu återkommer jag till min vän
Birner — återtog stillsamt min Okände
och knackade på en ny cocktail. Det
var för resten den femte, om vi skola
vara nog småaktiga att fästa oss vid
vad som egentligen bra litet angår oss.
Min vän Birner, återtog således
stillsamt min Okände, lämnade dessa
experiment ingen ro, ehuru han ansåg
teorien absolut förkastlig. Birner var
nämligen entusiastisk anhängare av
Rousseau och yrkade ivrigt på att vi
skulle återgå till naturen. Därför
drack han sin champagne direkt ur
buteljen, försmående vinglas såsom
varande artificiella. — Han utvecklade
för mig en kväll sina planer på den
Naturliga trädgården, och fastän jag
är ganska härdad — jag har
idrottsmärket i guld — erkänner jag utan
skryt att, samtidigt som de imponerade
på mig genom sin
förstahandsoriginali-tet, jag bleknade vid tanken på deras
konsekvenser. —
Det torde väl stå höjt över alla tvivel,
sade Birner, att kapplöpningshästen,
knähunden och den civiliserade
människan äro konstgjorda produkter, och
detsamma gäller utan undantag om
våra tama blommor. Den här nejlikan,
till exempel — och han ryckte ur
knapphålet min nejlika, som jag
minuten innan betalt med en och femtio
— den här nejlikan var av naturen
ingalunda ämnad att bli dubbel! Han
plockade sönder den som om den varit
en vanlig prästkrage, och endast
skonande fyra enkla kronblad, stack han
den disträ i sitt eget rockuppslag.
Min dubbla nejlika hade återgått till
naturen . . .! Eftersom civilisation och
framsteg och utveckling äro chimär
och barnkammarprat, känner jag’ det
som min mission att försöka leda
tillbaks samhället till sitt ursprung — till
naturen, till djungeln, som det aldrig
borde lämnat. Knähunden och
människan intressera mig icke tillräckligt;
att återföra kapplöpningsfullblodet till
vad naturen avsett den: till pampas
ystert galopperande mustang, är
frestande men alltför kostsamt, emedan
utvecklingen bakåt måste ske gradvis
och försiktigt via hyrkuskhästen,
ölut-körarkampen, likvagnspassgångaren,
droskkraken o. s. v. Därför tänker jag
börja med de tama blommorna som
varande bäst och i bruket billigast och
grundlägga en naturlig trädgård. —
Ta rosen! Vad är en ros? En
degenererad nyponblomma. Låtom oss
regenerera den! Ta potatisen! Vad är
en potatis? En sjukdom, orsakad av
tuberkler i rötterna. Låtom oss bota
den! Ta melonen! Vad är en melon?
Ett hjortron, i sista stadiet av
galopperande elefantiasis. Låtom oss lägga
in den på ett Eugeniahem för meloner
och vi ska se! — Den enda blomma
kulturen ännu inte vanställt, är ogräset.
Därför, goda människor, oroen icke
ogräset! Vorden i ogräset den
oförfalskade naturen! — Han lämnade
mig, försjunken i tankar, och jag hörde
inte av honom på länge. Jag antog till
sist att han helt och hållet återgått till
naturen — vi skola alla den vägen
vandra — och reste i andanom ett kors
på hans grav. Men döm om min
förvåning, då jag i morse fick ett
telegram: Välkommen ut till den
Naturliga trädgården! Birner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
