Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru de af mig här ofvan framhållna fakta äro alltför
sparsamma och delvis från alltför vidt skilda tider för att
vara till fullo belysande, peka de dock alla i bestämd
riktning. De tala nämligen för att de svenska nybyggena
i Östra Nyland redan under 1500-talet sammanflutit till
ett helt och att språkgränsen då med ställvis ganska
betydliga inskärningar åt söder varit ungefär densamma som
i våra dagar.
Antydningar om att de bägge folkelementen under
ifrågavarande tid (1500-talet) redan länge bebott dessa
sina områden finnas härjämte. I sin undersökning om
svenska befolkningen i Nyland, säger Adolf LindsiFöm *),
att i Nyland de finska namnen rentaf måste efterletas,
hvilket han med skäl anför fö* d«n iyrénska bosättningens
i lanskapet ålder. Uttrycket efterletas är eljes mera
träffande än förf. måhända anat. Han anför nämligen blott
sockn#»3 och by anamnen jämte namnen på större öar m. m.,
som äro finska eller ha sin härstamning från finskan. Och
de äro många nog och försvinna icke så lätt bland
mängden af de svenska. Men efterforskar man t. ex. på en ö,
hvars namn röjer finskt ursprung, namnen på uddar, vikar,
berg m. m. bära de nästan helt och hållet svenska namn,
och man kan få leta efter de finska — utan att lyckas
finna något. Detsamma är fallet med hemmansnamn och
namn på åkrar m. m. i byarna; ängame hafva oftare finska
i sina namn.
Som exempel på det anförda vill jag hänvisa till en
rannsakningslängd öfver Borgå stads åkrar af år 1586 2).
Icke mindre än 38 namn på åkrar uppräknas här — alla
med svenska namn — trots det i stadens närmaste
omnejd i alla väderstreck lokalnamn af olika art äro finska
eller röja sitt finska ursprung, såsom Huhtis, Tarkis,
Veck-järvi, Kiala m. fl.
Ett annat exempel må tagas från en karta öfver
Strömsbergs konungsgård af år 1651, där Pellinge arkipelag
upptages med sina omkring 70 mindre öar och holmar,
*) Suomi, toinon jakso, osa 6. — *) St. A. Tilläggsh. 259.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
