Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om att åtminstone få utskeppa ved. Högst egendomlig
förefaller härvid den anmärkning de begge riksråden,
genom hvilka allmogens klagomål skulle till konungen
frambäras, för sin del anteckna. Den ohämmade
vedskepp-ningen, menade de, skulle förderfva både städer och
menige man och Finland skulle snart blifva ett öde land.
För att engång för alla göra slut på den „fremmande
seglation", besluter sig konungen samma år *) för att skicka
två af de „minste Galleijer" till de finska farvattnen med
uppgift att segla af och an mellan Åbo och Yiborg och
befordra de brottslige till laga näpst.
Det blef dock snart nog tydligt för mången äfven
icke part, att det tvång, som hvilade öfver handel och
sjöfart, konseqvent genomfördt icke annat kunde än lända
land och folk till skada. I ett bref af år 1546 *) lenmas
följande relation af allmogens klagomål. Huru skall den
fattiga skärgårdsallmogen kunna nära sig, då seglatsen är
den förbjuden? De hafva ju „huatzke oker eller engh
vthan sitia vppå bare haffz clippor“. Förut hade de fört
sin höstfisk till Estland och fått för samme fisk „gotth
köppe på rogli ighenM. I fall detta varuutbyte
förmenades, då blefve de „vtharmade Stimpare". Råg stod heller
icke att köpa hvarken i stad eller af allmoge. I hvarje
händelse kunde man som gifven följd af han delsförbudet
förutse, att skatten till kronan minskades.
Gustaf Vasas svarsskrifvelse af den 25 Augusti 15463)
är karakteristisk för hans styrelse och hans embetsmän:
„Szå fforwndrar oss icke lithet, att i wile så hortt holle
eder i then motthen vid vort Mandatz breff“, heter det.
Och därpå lemnar han skärgårdsboarne de äskade
medgifvandena och uppmanar tillika sina embetsmän att
undsätta allmogen — där det var af behofvet —■ med
spannmål i utbyte mot fisk, hvilken sedan kunde
öfver-sändas till Sverige, där denna vara var „storligen“ af
„behof“.
‘) A. E. VII, sidd. 170—171. — *) A. H. I, sid. 295. — *) A.
H. I, sidd. 801-302.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
