Bläck och saltvatten / 140 (1920) Author: Albert Engström Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osarkrak

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

elsker En — men gifter jer med en helt anden —
og blir lykkelige.»



Vad säga mina läsarinnor om det?

En parentes: Om Osarkrak råkade tappa något
föremål i ett rum, där en kvinna befann sig, kunde
det ej falla honom in att själv ta upp det. Det var
kvinnans åliggande. Han bara pekade tyst och
majestätiskt först på kvinnan och sen på det
tappade — och blev åtlydd.

Jag fick aldrig se Osarkrak, men jag
korresponderade något litet med honom. Knud hade
bett honom göra en papperskniv åt mig av en
vacker valrosstand. Han yxade till ett monstrum
till kniv. Då Knud frågade honom, varför han ej
lagt ned sin vanliga omsorg och skicklighet på
arbetet, tog han en tidning och högg itu den.

— Nog duger den att förstöra papper med!

Men av mig och andra vänner fick Osarkrak
en massa knivar. Zorn sände honom dussintals
Moraknivar. När han fick dem, sade han: — När
jag kom hit till kavdlunakernas land, var jag
fattigare än någon, men jag kommer hem som den
rikaste av alla.

Och han reste. Nu är han åter fångstmannen.
Kanske sitter han just nu på britsen i sin rökiga
hydda och berättar om de mäktiga kavdlunakerna
och deras humbug. Eller har havet kanske redan
krävt honom som offer?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>