- Project Runeberg -  Botaniska studier tillägnade F. R. Kjellman den 4 November 1906 /
159

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DE ÄDLA LÖFTRÄDEN«’ FORNA UTBREDNING I ÖFRE DALARNE 149

äfven utom Öster-Dalälfvens dalgång och detta på en höjd öfver hafvet,
som öfverstiger 430 m. Den verkliga gränsen för hasselns forna
utbredning torde därför gä i hufvudsakligen sydvästlig riktning frän
trakten en eller annan mil norr om Elfdalens kyrka till trakten af Lima
kyrka. Härigenom blir öfverensstämmelsen i denna trakt mellan denna
gräns och 9,5°-lsotermen för augusti och september ännu större än hvad
Gunnar Anderssons kartskiss utvisar.1 Att ädla löfträd funnits i nu
ifrågavarande trakt, där några fossilfynd ej äro gjorda, framgår af att
enligt F. Arosenius2 finnas ännu i Venjan »på ett eller annat ställe
lönn och lind, men — endast buskartade», således två arter, som hafva
ungefär samma fordringar på temperaturen för att trifvas som hasseln.

- Fyndorten vid Lokbodarne är fortfarande den nordligaste säkra
fyndorten för fossila hasselnötter i denna del af Dalarne. Inom landskapet
Dalarne äro visserligen nötter funna nordligare, nämligen i trakten af
Hamra kapell,3 men dessa fyndorter sammanhänga på det intimaste
med det forna utbredningsområdet i Hälsingland.

Genom mina undersökningar ha två nya fyndorter för fossil lind
uppdagats. Dessa ligga dock söder om och på lägre höjd öfver hafvet
än lindens nordligaste växtplats i våra dagar i Dalarne. Denna,
som är belägen vid det c:a 1 mil XO om Elfdalens kyrka belägna
Hykjeberget, är emellertid en typisk reliktlokal. Linden växer här omkr.
500 m. ö. h. på södra sidan af berget, strax nedanför en c:a 100 m.
hög, lodrät bergvägg, vänd rakt åt söder, således en typisk
»drifbänks-lokal». Här i rasmarken växa några få lindar och lönnar (af mig
påträffades i912/7 06 endast 1 lönn, afhuggen !). Tillsammans med dessa
frodas här åtskilliga sydliga växter, såsom Anemone Hepatica (!),4
Arenaria trinervia (!), Astragalus glycyphyllos (!), Polygonatum officinale (!),
Geranium Robertianum, Pyrola media (!), Pteris aquilina (!), Ribes
alpi-num, Verbascum Thapsus (!). Af dessa, flertalet påträffades redan af
Linne vid hans besök på platsen,0 återfinnas nu de flesta först långt
härifrån.

Gunnar Andersson har genom att jämföra hasselns nutida och
dess forna utbredning kommit till det resultat, att under det varmaste
skedet af kvartärtiden årstemperaturen var c:a 2,4° C. högre än i nutiden.
Att detta varma klimat rädde vid tiden för Litorinasänkningens maxi-

1 G. Andersson, 1. c. p. 150.

2 F. Arosenius, Beskrifning öfver provinsen Dalarne 11, 1 pag. 18.

3 G. Andersson i Ymer, 1906, p. 120.

4 ! utmärker, att växten i fråga iakttogs af mig vid mitt besök på platsen.

Linné, Iter Dalecarlicum, ed. E. Ährling, p. 274.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botanstud/0175.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free