Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hämta svaret på frågan: När hafva vi vår? Några torde
vilja räkna den från islossningen, men i S. Sverge inträffar
denna ofla flera gånger midt i vintren; andra från första
blomma (Corylus eller Tussilago), men på dessa följer ofl a
skarp vinter, och i Skåne är under \issa synnerligen blidia
vintrar gräsvallen allt jemt grön och blommor all plocka i
Januari och Febr.; andra från såningstiden, men denna är högst
oregelbunden efter olika landskap. Om vi skulle medgifva
vårens början med Sälgens (Salix Capræa) blomning, så
antaga vi full vår först med björkens löfsprickning[1],
ehia-ru våren derigenom i de nordligaste orterna framflyttas till
sommarnes gräns. Men vi tro dtøtta vara naturenligt; de
vex-ter, som äro utspridda fran sydligasle Europa till det
nordligaste, äro på förra stället vårblommor. Grunden til de
nordiske ländernes torftighet på arler får alldeles icke sökas
ensamt i dessas lägre temperatur; |y naturen frambringar
egna vextarter så väl för denna, som för en högre; utan uti
den kortare vegetations-cyclen. Södern har redan afslutal
flera nya blomgenerationer medan nordens fält endast
framvisa snö och rimfrost-blommor; söderns sommarvegetation
sträcker sig aldi ig till norden. Derföre framvisar Södern
aldrig hela sin blomslerrikdom så på en gäng pä en tafla som
den höga norden, hvarigenom ett bördigt nordiskt landskap
(f. e. Medelpad) under högsommaren framvisar en rikare
yppigare vegetation än många mångdubbelt artrikare länder i
söder på en gång kunna framvisa.
Vi hafva redan nämnt at vårens framskridande icke
uteslutande beror af en stigande medeltemperatur, utan äfven
dess fördelning mellan dag och natt. Varma dagar med
kalla froslnätter hindra, som bekant, vårens framskridande mer
än en 1 gre jemnare fördelad varmegrad. Men alla vexter
retarderas deraf icke lika mycket; en del fordra en längre, jemn,
om än lägre, varma; andra en högre varmegrad, utan att så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
