- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1839 /
7

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mycket lida af nattfroster. Häraf skulle vi vilja härleda den
(’(ürändrade, stundom omvända, ordning hvaruti flera vexter
bdomma uti ett nordligare och sydligare klimat. Nästan alla
exempel, som man häruppå upgifvit, äro likväl hemtade af
oidlade vexter f. e. Sädesslagen, Hästkastanien och bero till
em del af olika såningstid ni. m. Bland den verkligen
inhem-slka vegetationen skulle vi tio anomalierne i detta fall vara
låingt mindre. Att vexter Hyllade till ett för dem främmande
luiftstreck framvisa sådane, förundrar oss icke. Som ett
exem-p<el pä dylika förhallanden ma anföras Syrenen (Syringa
vulgaris); den blommar i Skåne vanligen i Maj, men ehuru af
sydlänskt hemland sätter den der nästan aldrig frukt; i
Upsala blommar den nära midsommar och sätter årligen ymnigt
frukt. Yi kunna icke finna någon annan orsak dertill än att
i det sydligare Skåne skadas fröredningsdelarne, de
ömtåligaste hos hvarje vext, af nattkylan; men icke i Upsala der
dte först blomma sen denna uphört. (Jemför hvad straxt
nedanför anföres om fruktträden).

Ännu betydligare påskyndas vårens framskridande af
luftens fuktighet och regn. Hvem vet icke huru underbart ett
vårregn lifvar och liksom med ett språng framdrifver
vårvegetationen; huru allt, äfven med klara varma dagar, synes
sta stilla under en torr himmel. Vårregnens verkan är sa
öfverraskande stor att inan trott sig böra söka förklaringen
dertill uti den electriska spänning i atmosferen, hvarmed de
ofta äro förenade. — Del är en allmänt herrskande tro, att
regn i blommorna om våren skulle skada dessas befruktning
och således fruktbarheten. Theorien är likvul icke äldre än
sexualsystemet, hvarifrån den utgått. Vi för vår del äro
öf-vertygade, om icke just om motsatsen[1], åtminstone derom att
detta inflytande är högst obetydligt mot den skada som
tillfogas genom frostnätter under blomningen. Dessa förstöra
alldeles frörednings delarne; efter inträffandet af sådana


[1] Man ser likväl att f. e. Rågen, Enen m. fl. bast ryka på klara
mellanstunder mellan regnskurar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:19 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1839/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free