Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla till häst, ty detta fjäll har framför många andra det
företrädet att man kan rida uppför den ganska branta fjällsidan
ända till öfver trädgränsen. Nära Dale kyrka (| mil öster
från Ingulsland) passerar man på en svag bräcklig bro öfver
Maanelven och börjar genast upstigandet upför den af tät
gran-och fur-skog bevuxna fjällsidan, der en säterväg gör
möjligt att begagna hästar; dessa måste dock lemnas sedan vi
passerat några snöfonder och hunnit öfver gränsen för
björken, som här ännu ej utvecklat sina blad. ISu började
vandringen upför den temligen branta sidan af sjelfva
fjälltoppen, som höjer sig nära 6000 fot öfver hafvet och mera än
2000 fot öfver öfversta gränsen för björkens vegetation. På
alla sidor är toppen öfvertäckt af större och smärre stenar,
som göra bestigandet mycket tröttande och besvärligt,
deremot qvarlågo icke många snöfonder. Vestra sidan af fjället
störtar mera tvärstupande ned mot den djupa underliggande
Gousta dalen, som utgör en läng fördjupning nedom fjället
med en rad af små sjöar, omgifna af björk-, längre ned af
gran-skog, sätrar och betesmarker, samt slutligen af några
gårdar. Öfversta toppen utgör en mycket smal
hästskofor-mig kam med convexa sidan åt nordost och den konkava åt
sydvest. Man njuter härifrån en mycket vidsträckt utsigt,
som i N. och V. begränsas af Hallingdalens och Hardanger
fjellen, under det man i Ö. skall, som man påstår, se ända
lill svenska gränsen och i S. öfver inesl hela Tellemarken;
men, som förhallandet vanligen är på höga fjäll, utsigten är
enformig och ödslig; man ser nästan endast fjällsträckningar
uplysta af större och mindre snömassor, samt några
mellanliggande mörka sjöar. Af dessa sednare syntes flera från
Goustas topp; deribland en del af Tindsjöen äfvensom af
Mose-vandet, hvilket till en del, liksom några sjöar uppå Gousta
plataen, ännu syntes belagd med is. Dalsträckningarne
visade sig såsom mörka insänkningar i fjällmassan och endast
Gousta dalen, samt en del af Vestfjorddalen med dess gårdar,
mellan hvilka Maanelven likt ett silfverband slingrade sig,
kunde man tydligare urskilja. — Nedstigandet var här såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
