Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
pà alla fjäll besvärligare, och hästarne kunde ej mycket
härvid begagnas. Efter återkomsten till Ingulsland företogo vi
samma dags eftermiddag besöket af Rjukanfoss. Vi följde till
en början lätt utmed den starkt strömmande Maanelven; men
snart instänges den af tvärbranta klippväggar och vägen
stiger mot höjden. Från flera ställen njuter man herrliga
pro-spekter af de höga skogklädda fjällväggarne, utför hvilka flera
åar i herrliga kaskader nedstörta (särskildt bör nämnas
Vaae-åen) till Maanelven, som forsande genomströmmar den smala,
af flera gårdar prydda dalen, öfver hvilken Gousta, som här
framställer sig under en fullkomligt konisk form, kolossaliskt
höjer sig. När man hunnit ett stycke upp i dalen, ser man
en tät rökkolonn höja sig i dess innersta del; det ärRjukan,
hvars buller man redan länge hört. Något ofvanför gården
Vaae nära husmansplatsen Krogen njuter man den herrligaste
anblicken af detta majestätiska vattenfall, som 4—500 fot
lodrätt nedstörstar sin anseenliga vattenmassa, hvilken under
fallet uplöses i skum och rök, som gör omöjligt att se sjelfva
bottnen affallet. Den Vidt omtalade Maristien, vid hvars slut
vi skådade forsen, motsvarade ingalunda min väntan; den
utgör en slags fotstig uppför fjällväggen, som gående icke
kan begagnas utan af den vane; alla andra måsle krypa
op-och utför densamma. Den kan blifva vådlig om man får
svindel eller glattar; jag har dock sett vida värre och farligare
gångstigar. — Sedan vi efter denna på besvär och njutning
rika dag hvilat öfver natten på Ingulsland, återvände vi den
15 till Tinds prestgård, samma väg vi kommit; och följande
dag skiljjdes jag här från mina reskamrater, som härifrån
återvände öfver Kongsberg och Drammen till Sverge, under det
jag qvarstadnade ännu några dagar i Tind, för att närmare
undersöka de omgifvande fjällen.
Hvad angår vegetationen i Vestfjorddalen, så var den,
isynnerhet på fjällen, så föga framskriden, alt stor skörd
knapt varit att erhalla, äfven om tiden tillåtit noggrannare
forskningar. Bland vexter som jag anmärkte vid Gousta vill
jag här allenast anföra: Mcnziezia, Azalea proocumbens, Ar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
