Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4;i
ter ./• K. Rosén, en flitig och förtjent Botanist, hvilken
efter Linné och Wahlenberg mer än någon annan bidragit
till kännedom om Gothlands interessanta, på en gång
Alpinska och Syd-Germaniska vegetation , och till hvilken nitiske
arbetare Svenska Floran dessutom har många förbindelser.
Hans lott i lifvet, der fattigdom och nöd voro hans första
och sista följeslagare, var obemärkt: det är åt en anspråkslös
blomma jag anförtror hans minne.
Zannichellia Rosenii: caule longe laleque replante,
radicanle, ad genicula stolones fructiferos exserente; foliis
ob-solete trinerviis, planis, obtusiusculis; umbella brevissime
sti-pitata, nuciilis sessilibus, lunulatis, compressiusculis,
utriii-que cristatis, lateribus tuberculosis.
Växer vid Södra Gothlands kuster flerstädes, såsom vid
Gröttlingeboudde (Stenhamm. herbarj; vid Härsudde och
Bursvik (Östgölha Naturhist. Süllsk. herb.) Rosén.
Hela växten har något högst eget succuient och
fucoi-cU$kt, som genast ådrager den uppmärksamhet och vid första
ögnakast skiljer den ifrån alla andra former af detta slägte.
Stjelken är krypande och slår rötter med korta mellanstånd;
vid dessa knän eller leder utgå små bladiga och
fruktbärande stoloner. De flesta öfriga arterna hafva fructificationen
o-medelbart utgående ifrån stjelkens leder på ett bart
gemensamt fruktskaft (peduncuhis 1. stipes), hvilket är längre
eller kortare hos särskilta former. Hos denna, hvilken äfven
har ott ganska kort, nästan omärkligt, gemensamt fruktskaft,
är fructificalion aldrig placerad vid liufvudstjelkens knän,
titan på egna stoloner, hvilka jag icke funnit krypande, och,
som skulle kunna, anses, för gemensamma fruktskaft, om de
icke vore bladiga och i flera afsatser fruktbärande; nötterna
äro större, än de öfrigas, med undantag af Z. major; och
hafva mogna en ljust nötbrun och nitid färg, olika andra
arters. De äro 2—3 samsittande, utan märkbara småskaft
(pc-dicelli), till formen halfmånlika, något sammantryckta, i båda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
