Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5<J
grare eller fetare vexeställe i allmänhet o. s. v.) — iekc
heller endast genom konstens olika behandling äro
frambragte (till hvilka äfven sådane secundära bildningar torde
böra räknas, som upkomma genom afbetning, hvaraf ofta
upstår en forma tenuior basi ramosa, humifusa; jal ofta
blir en annuel vext, derigenom perennans, att den första
året hindras gå i frö, o. s. v.); samt slut ligen icke heller
up-kommit genom en atypisk utbildning eller anamorphos. —
Taga vi varietets-begreppet i denna bestämda och
inskränktare mening, så tro vi det blifva vida lättare, alt säga hvad
som är varietet eller icke; och vi kunna äfven lätt åtskilja
tvenne olika slag af varieteter, nemligen:
A) Artförändringar (Variationer), det vill säga sådana
afvikelser, som blolt upkomma genom en viss dels olikhet
eller en bestämd karakters afvikelse, under det vextens
antingen karaklerer eller hela utseende i öfrigt förblir
oförändradt. Vanligen är hos hvarje slägte eller åtminstone hos
närförvandta arler ett likartadt anlag (nisus analogas) alt
bilda analoga variationer, hvilka de, som i artbestämning
utgå från vissa karakterer, vanligen förvexla. Så f. e. hafva
de flesta vexter en var. elalior et pumila, Tlieracia en v. lalifolia,
en angustifolia; Rosoe en pubescens, englabra; Primulæ en
longistyla, en brevistyla; Campanulæ en albiflora, eller en
micranlha, en macranlha; Salices en lejocarpa, en
eriocar-pa o. s. v. i oändlighet. Det blefve vanligen alltför
vidlyftigt alt anmärka alla sådana variationer, hvarföre man i vår
tanka helre i slägtets eller afdelningens generela
karakteristik äfven antyder dess anlag till vissa hos alla
återkommande artförändringar, eller ock i beskrifningen efter hvarje art
anmärker: "Exstant variationes albißoræ, micranthæ,
gla-bratæ e tc.", allt med afseende på det förhållande, som är
typiskt i slägtet. De flesta artförändringar visa sig
hufvudsakligen : 1) i en viss dels relativa storlek, hvaraf ofta
upkomma bestämde värr. elatiores et pnmilæ (bland Rosæ etc.
finnas sådana ofta, under odling genom sticklingar, conslante);
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
