Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
grandifoliæ et parvifoliæ, grandi flor æ et parvifloræ 3
mi-crocarpæ et macrocarpæ o. s. v. (Ar äter .storleken
proportionel större eller mindre i alla delar , sa är det en
in-dtv id a el olikhet efter mer eller mindre passande veæeställe;
man säge icke torrare bördigare o. s. v., ty vexter, som
älska toirt eller magert vexeställe, förminskas på fuktigt eller
bördigl, liksom äkta nordiska vexter blifva mindre i blidare
klimat); 2) uti form; sådane äro variationes arboreee, erectm
och fruticosa■} hum i fusts ; latifoliæ och angustifoliæ ;
radiala; och discoidem, platypetalfB och stenopetalæ, o.s. v.; 3)
uti beklädnad, såsom värr. aculeatæ. et inermes, hirsutæ et
glabræ; lejoearpce, et eriocarpæ etc.; 4) uti färg, såsom
värr. vitellinæ och ni tel I inre hos Pilar; albiflorre etc.;
ertj-throcarpcE, xanthocarpæ o. s. v. Öfver allt är här att skilja
mellan individuela former; så f. e. utmärker en blekare färg
hos hela vexten endast en individuel skillnad orsakad af
skuggrikt vexeställe. — Ehuru verkliga artförändringar
synas mindre afvikande fran stamarlen än afarter (se
nedanför) äro de ofta conslanlare, såsom kulturen af simpla
färgförändringar visa; mellanformer äro sällsyntare, just deraf
att de hero af en enda kar akter; ty uphäfves denna, blir
det ej någon mellanform , utan just stamarlen sjelf. Äfven
är det vanskligare, att vilja upgifva dessas yttre orsaker,
om icke kemiska förhållanden ; ty de synas f. e. för de
vitellinæ Salices bero af något inre anomalt tillstånd, ehuru
detta måste hafva en yttre grund, som likväl i de flesta fall
är lika svår att upgifva, som den är lätt att finna för
afarter. Theoreliskt tror jag man riktigast kan säga : en
artförändring är en till beständighet stegrad individuel
afvikelse; ty fortplantad genom individens delning förblir den coiw
slant, men updragen genom frön öfvergår den oftast till
urformen. Tillfälliga former äro icke constanta hos individen
utom under vissa förhållanden; underarter åter äro, äfven
updragne genom frö, conslanle. — I talförhållanden
känner jag inga bestämda artförändringar; ty folia opposita, ler-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
