Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7S
afsigt att samla. Dessa, som oftast alldeles sakna den
vetenskapliga bildning, som är oundgänglig för att kunna samla
med urval och plan, rikta hela sitt sträfvande på
sammanhopande! af stora massor, ii varvid de naturligtvis i främsta
rummet afse sådana former, som visa n; got afvikande utseende,
hvilka derefter, då de komma i händerne på
kammaibotani-sterne, uphöjas tiil rang och heder af egna arter, ehuru de
kanske icke så sällan i grunden ej äro annat än obetydliga
formförändringar; men genom detta uphöjande icke blott
kittlas så väl beskrifvarnes som sam lames fåfänga, utan
äfven riktas desse sednare, emedan det är k i arf, att då dessa,
som vanligen är fallet, utminutera sin fångst, kunna de höja
priset och utbasuna samlingarnes stora värde i samma grad,
som deribland förekomma en mängd så kallade nya arter.
Helt annat ar förhållandet med den andra ofvanföre upstälda
klassen al botanister. Dessa se icke så mycket på
qvantite-ten, som qvaliteten af de upstälda arterna; deras första
omsorg är derföre att undersöka hvilka delar, som erbjuda
konstanta karakterer, och visshet härom vinnes ofta först efter
långvariga observationer, anstälda under -de mesi olikartade yttre
förhållanden, hvarunder det icke så sällan befinnes, dels alt
de karakterer, som äro mest i ögonen fallande och for den
ytliga betraktaren tyckas vara särdeles goda, äro af
ganska underordnadt värde och vida mindre konstania än andra,
som synas mindre betydliga och vigliga; dels ock alt
former, som vid första ögonkastet synas mycket skiljda och af
hvilka kammarbotanisleine icke skulle tvekat bilda egna
ar-ler, i grunden leda sill ursprung frän yttre momenler, vid
hvilkas förändrande de återgå till den ursprungliga formen,
hvarmed de äfven genom mellanformer äio förenade;
hvaremot andra, som lyckas vida mindre utmärkta, i sjelfva
verket äro sjelfständiga och under alla förhållanden konstanta.
Det tillhör ej närvarande upsats alt vidare utveckla olikheten
mellan de båda slagen af Botanister eller upgifva de
grunder, hvarpå den beror; endast det bör tilläggas, att det
ligger i sa"kens natur och icke kan undvikas, atl mycket
subjektivt hos båda kommer att inverka på upfallningen af
föremålen och deras skillnader, äfvensom att delta kanske icke
så sällan grundar sig mera pa förutfattade meningar, ja
blol-la hugskott, än det stödjer sig på någon objektiv basis; men
man måste likväl antaga, alt detta subjektiva element
ärmera herskande och af vida betydligare inflytande hos
kammarbotanisterna än hos de öfriga. Slulligen bör äfven anmarkas,
att de forras hufvudsakliga förtjenst ^ocli den är ganska stor)
och del fält, hvilket de egentligen böra bearbeta, bestar i det
systematiska anordnandet af hela grupper och klasser, hvar-
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
