Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
79
emot de äro .vida underordnade de sednare i fråga om
artbestämningar och allt, som hvilar på en rent objektiv och
passiv upfattning af föremålen.
Alt Skandinaviens Botanister i allmänhet äro att
hänföra under den klass, som sysselsätter sig med studium af
den lefvande naturen, är kändt och lätt förklaradt; fy genom
saknad af betydligare offentliga samlingar, äfvensom genom
sina egna inskränkta pekuniära tillgångar och de
proportionsvis ännu obetydligare publika medel, som för dem äro alt
tillgå, liksom tvingas de att, med försakande af det vidsträckta
och lockande falt, dit det for de flesta andra europeiska
länders botanister, ehuru i mer eller mindre grad, är tillätet
kasta sina blickar, vända sig lill den natur, som närmast
omgifver dem och åt dess studium helga sina krafter, från
hvilket allmänna förhällande blott en eller annan, al hell och
hållet enskilda omständigheter mera gynnad, då och då gjort
undantag. Boiamkens literatur visar äfven, alt del är inom
kryptogamernas i de nordiska länderna mera rika gebit, som
Skandinaviens Botanister företrädesvis förvärfvat ett celebert
namn. De hafva dock derföre icke försummat den fåne
egarna vegetationen, sa vidt det nemligen för dem varit möjligt
all bearbeta detta falt; och fldra arbeten hafva äfven i denna
väg ulkommit, som alltid komma a’t med rätta inlaga elt
utmärkt rum i den botaniska literalureii.
Al denna art är den monografi, som utgör föremål för
denna upsals. Visserligen har dessinnelu ll redan i en annan
tidning (Eos 1840. N:o 34) blifvit.refereradt, men vi anse oss
det oaktadt så mycket, mindre kunna eller böra underlåta alt
äfven härstädes anmäla den, som deri utgör en af de
gedignare och intressantare botaniska afhandlingar, som,under de
sednare åren i Sverge utkommit. Det slägte, hvars svenska
arter deri afhandlas, är mera än de flesta andra i dubbelt
hanseende spinöst, och har länge afskräckt botanisierne från
att vid delsamma lägga närmare hand, hvadan ock slor
o-säkerhet och motsägelse herskat i frågan om dess arter. 1
närvarande arbete hafva dessa, såvidt de höra inom svenska
floran, med utmärkt omsorg och kritik blifvit bearbetade,
utvecklade och framstälda, hvarvid Forf. gått en iyckl;g och
på egna fleråriga observationer grundad medelväg mellan den
åsigt, som vill hänföra alla såsom former af några fä arter, och
den Weiheska, enligt hvilken snart sagdt hvarje något
afvikande individ uphojts till egen art.
Sedan Forf. lemnat en historik öfver släglets behandling af
Svenska författare , samt i korthet redogjort för de delar,
hvarifrån enligt hans erfarenhet konstania karaklerer kunna hämlas,
öfvergår han till arternas beskrifning. Såsom sädana upställas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
