Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
ssquens-makeri, så atl man f. e. ej anser hvarje fjällvext för
afart derför att den har fjäll-varieteternes yttre pregel; f. e.
Arnica alpina synes visst stå i samma förhållande till Arnica
montana, som Apargia autumn. Taraxaci |j|| den vanliga;
men att deraf sluta, alt de bada förstnämnde ej borde skiljas,
vore förhastadt. Sa utmarka sig Glgceria maritima, Fes t n ca
duriuscula occid., Armeria maritima m. ti. just genom den
luxurierande stolon-bildning, som är ett utmärkande drag i
vegetationens skaplynne vid Vesthafvel (den blida höst- och
vår-temperaturen gynnar denna), men då den normala
Glgceria distans etc. der förekommer tillika, så tvekar jag, att
det är rätt endast at analogier slula, alt d.e böra förenas. Mig
synes det åtminstone vara en lika naturlig slutsalts, alt de
vexter, för hvilka en sådan bildning år något normalt,
måste vara inskränkte till den region, som är gynnande f.r en
dylik bildning såsom Arnica alpina lill fjällen, Armeria
maritima till Vesterhafvet. (Tyskarnes Arnica montana
alpina synes vara nagol helt obetydligare än vår art, liksom
deras Apargia Taraxaci tverlom är vida bälde än var). Vi
hafva många exempel, alt en bildning, som företrädesvis
tillhör arterne i en region, antages äfven af främmande, som i
den intränga. Sä f. e. hafva alla de egentliga fjäll-pilarne
blad och blomning (med bladiga hängeskafl) samtidige, men
äfven andra arter, f. e. S. nigricans, S. caprea, S.
depres-sa, S. hastata m. fl., som i Skåne blomma på bar qvist med
oskaftade hängen, fa hängena mol Morden allt mer och
mer samtidiga och slutligen i fjällregionen äfven bladigl
skaftade; så afviker ock S. maj al is Whlnb. Lapp. frän S.
arbu-scula 1. c. Dessa förhållanden lata icke blott förklara sig,
utan äro äfven nödvändiga följder af den klimaleiiska
olikheten; ty i södern kommer vårvarman småningom, afbruten
genom flera recidiver af vinterköld, hvarföre endast
hänge-nas mera utbildade knoppar utvecklas, da i högre norden
vår- och sommar-varma i förening samtidigt utveckla blad
och blomning. Flera Salices, rom i IJällcn alllid hafva blad
och blomning samtidiga, få de sednare tidiga, odlade i
söder; se f. e. Willdenows Berl. Baumz. öfver S. // idfeniaiia
eller glabra o. s. v. — Vissa slägten synas mera benägne
att bilda lokala, andra klimaleiiska afarter, och då bada
förekomma, såsom bland Salices . underordnas de förra de sednare.
II. Sedan vi nu antydt skillnaden emellan
artförändringar och afarter, hvilka båda i sann mening endast kunna
kallas varieteter, återstår alt afsöndra de öfriga bildningar,
som vanligen äfven raknäs af en del til varieteter, af andra
åter till egna arter och i sjelfva verket äro ett medelting
imellan båda, nemligen Underarter (Subspecies) och Bastard-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
