- Project Runeberg -  Botaniska notiser / 1840 /
87

(1839-1846)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

arter (Hybriditates). Båda afvika från varieteter derigenom,
att de upkommit af någon inre orsak och. icke kunna
förklaras af några yttre momenters inverkan, o ch alt de icke,
äfven updragne genom frön, hittills åtminstone, låtit
reducera stg till stamformen.

C. Underarter (Subspecies), vanligen kallade beständiga
förändringar (varietates constantes), en contradictio in
ad-jecto, äro af alla hithörande begrepp det svåraste alt riktigt
bestämma — och synes ofta endast vara ett provisoriskt sätt
att betekna en vextform, som man icke med säkerhet kan
afgöra, huruvida den ar art eller icke. Från båda slagen af
varieteter skiljas de genom ofvan antydde förhållander, samt
speciell från Afarter derigenom, alt de förekomma under
samma lokala och klimateriska förhållander med stamarten, så
alt de icke kunna anses bero endast af dessa. — Från
närbeslägtade arter (species affines) skiljas de åler
derigenom, alt de, sa vidt man känner, icke hafva något
egendomligt i sm historia, icke keller ännu *) känner några sä
väsentliga skilnader, som berättiga antaga dem för egna
arter, emedan desso kännetecken, fast hos underarten hittills
konstante, vanligen äro sådana, som hos andra arter anses
vara eller äro underkastade förändring. — Tills dessa för—
nållanden blifvit utredde, då de antingen blifva T erkliga
arter eller endast afarter, kallar man dem undcra.fer. Del år
ock ganska troligt, at det gifves verkliga sadana bildningar,
som upkommit af en annan art genom för oss oförklarliga
förhållanden, hvilka sedan lixerat sig till beständiga typer
eller, som Linné säger om flera närbeslägtade arter, endast
äro 11temporis frfice? Hvad vi nedanföre komma att anföra
om konst-produkter torde lill någon del uplysa djtla
förhållande. (Som underarter ville vi f. e. betrakta de numera
bestämdt skilda mennisko-racerne). För var del äro vi
öfvertyga:^, att långt flera arter på delta sätt upkommit än de
djerfvaste hypoteser förmodat {Necker, och i en viss tid
äfven Linné, antogo alt ursprungligen endast en art af hvarje
slägt var skapad — jemför Sv. Liter. För. Tid». /. c.), men
praktiska Botanisten måste hålla sig vid erfarenheten, och nu
antaga for art, hvad nu är bestämdt skildt, och uplåla sen
åt teorierne, mellan hvilka någon öfverensstämmelse ej är att

*) Man Kan betrakta en vextform 99 gånger, men först den loo.de
linna den verkliga karakteren. Huru mänga väsentliga karakterer
halva icke först i sednare åren blifvit upläckte pä vester, som i
århundraden varit bekante. Då man derföre hos en vext finner de
angifne skillnaderne osäkra, bör man icke deiföre strax reducera
den, utan söka upp nija väsentligare, såsom Koch gjort i ioo:de tals
fall; häruti återstår mycket att göra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:33:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/botnotiser/1840/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free